söndag 15 maj 2016

Det ska finnas valfrihet inom barnomsorgen


Vi ställde för en tid sedan frågan till de politiska partierna hur de såg på dagmammornas roll i framtiden och hur man vill lösa de rekryteringsproblem som finns. Fem partier svarade på frågorna. Vänsterpartiet valde genom sin gruppledare Pål Magnussen att passa i frågan. Socialdemokraterna hörde aldrig av sig.
Frågan ställdes efter en undran från en kommuninvånare, som var bekymrad för framtiden när det gällde dagmammor. De partier som svarade är alla överens om att det ska finnas valfrihet i barnomsorgen och att det finns ett behov av dagmammor även i framtiden.
Länk till den förra artikeln:
De olika partiernas svar följer här:

Sverigedemokraterna
 
Hej!

Det finns fortfarande ett behov,även om trycket inte förefaller vara särskilt stort. Vi har idag 13 barn totalt i kö till dagbarnvårdare,detta utav 417 inskrivna barn i omsorgen. Antalet kan väl antas öka något när de tre av våra nuvarande åtta dagbarnvårdare går i pension.
Men oavsett  antalet platser som efterfrågas,så menar vi att det alltid skall finnas möjlighet att kunna välja den formen av omsorg för sitt barn. Alla barn är inte lika,somliga är helt enkelt inte "flockdjur" och mår helt enkelt bättre i en mindre grupp,i en mer hemliknande miljö.
Vilket då för oss vidare till den andra delen av frågeställningen,finns det folk som vill jobba som dagbarnvårdare? Det verkar inte vara något över hövan populärt yrke,få sökande,och få lämpliga,av olika skäl, bl a var i kommunen man bor, det efterfrågas främst dagbarnvårdare i tätorten. Det finns kanske anledning att fundera över om det är något i deras arbetsvillkor som behöver förbättras på något sätt, det blir en fråga vi får återkomma till,men vi vill absolut verka för att det inte ska bli något utdöende yrke,dagbarnvårdare vill vi ha i vår kommun!

Ulf Rexefjord

Miljöpartiet 

Dagbarnvårdare/dagmamma är ett framtidsjobb i Mellerud. Miljöpartiets åsikt är att det behövs fler dagbarnvårdare/dagmammor. Vi vet att kommunen utan framgång har annonserat efter sådan personal via ordinarie kanaler. Men kommunen bör inte ge upp. Det skulle kunna underlätta med rekrytering om kommunen fastställer en strategi för hur kommunen långsiktigt avser använda sig av dagbarnvårdare/dagmammor och stärka deras villkor i arbetslivet. Dagmammor ska känna sig vara en självklar och inkluderad del av barnverksamheterna i Mellerud.
Miljöpartiet föreslår också att kommunen arbetar för att underlätta för vuxna individer att byta karriärval genom att läsa in exempelvis omvårdnadsprogram i vuxen ålder. Ett slags kunskapslyft. Vi tror att det kan behövas för att kunna hålla Melleruds invånare anställningsbara till den typ av jobb som kommunen har behov av i framtiden. 

Tony Johansson

Kommunpartiet 

När de gäller dagmammorna tycker jag absolut att de ska finnas kvar. Det verkar finnas ett behov i kommunen och jag tycker personligen, att varje barnfamilj ska ha möjlighet att välja. Alla barn klarar inte alltid av stressen på en vanlig förskola, å självklart ska dagmammor vara ett alternativ.  
Annica Gip som är enhetschef för dagbarnvårdarna i Mellerud jobbar för fullt nu för att lösa problemet. Hon har kommit tre ggr till nämnden i rad. Redovisat bl.a. de tjänster som söktes och redovisat arbetet utan vidare framgång. 
Hon fick senast förra sammanträdet fortsatt uppdrag att lösa detta så vi får se vart de tar
Vägen. Nytt sammanträde den 24/5. 
Då vet jag mer! 

Cina Grimstad 

Moderaterna
  
Moderaterna är för valfrihet, så långt det är ekonomiskt försvarbart.
Vi vill gärna ha fler dagmammor om det önskas, men intresset hos föräldrarna skall styra och det har sjunkit de senaste 10 åren då många föredrar förskolan i stället. Efterfrågan är oftast styrd av närhet, nästan inte någon vill åka längre sträckor för att få dagmamma.
Inför hösten verkar nuvarande kö till dagmammorna kunna lösas med befintlig personal, enligt de uppgifter vi fått från KUN kontoret.
När tjänstemän och nämnd vet var och i vilken utsträckning dagmammor behövs rekryterar man med hjälp av annonser och intresseanmälningar, till de platser som saknar personal. Att vara dagmamma är ett mycket speciellt uppdrag, där stor vikt läggs på personens och hemmets lämplighet. Något vi inte avser att ändra på för att underlätta rekryteringen.
Det kan ibland vara svårt att hitta lämpliga personer och hem på de platser där dagmammor efterfrågas.
Att rekrytera och välja ut personal är ett svårt uppdrag och arbetet med det pågår hela tiden inte bara med dagmammor utan med alla yrkes grupper.
Moderaterna har ingen speciell policy för att rekrytera just dagmammor utan den gäller för all personal, där vi på olika sätt jobbar med att kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare.

Harald Ericson

Kristdemokraterna 

Hej!
Vi kristdemokrater anser att det finns behov av olika slags barnomsorg för familjerna i Mellerud att välja på. Där i ingår naturligtvis även dagmammor. Den aktiva politik som förts under många år framförallt från tjänstemännens håll, men med understödjande av flera partier är att man inte vill ha dagmammor. Det blir dyrare och de är ju "outbildade" på att ge verksamheten pedagogiskt innehåll. Vi är inte överens om detta utan menar att verksamhet kring dagmammor kan bedrivas kostnadseffektivt och då det gäller  behovet av pedagogiskt innehåll är vi övertygade om att viss utbildning går att ge från kommunens sida till dessa dagbarnvårdare så man täcker det behov som finns.
Det svar som Anders Pettersson ger tyder ju på att en viss förändring har skett och att även förvaltningen försöker att jobba för en nyrekrytering.
Vi tror att man får fortsätta att jobba för nyrekrytering av dagbarnvårdare och kanske med nya metoder för att nå resultat.

Daniel Jensen

Liberalerna

 Då intresset för att söka tjänst som dagbarnvårdare varit ganska svalt.
Kanske de som kan det bäst, dagbarnvårdarna berätta och beskriva hur de ser på sin tjänst. Såsom att upplåta sitt hem för en barngrupp och hur man disponerar sitt hem ihop med tjänsten. Det kanske kan locka fler att söka om de kunde tala för sin tjänst.

Det är en dyrare form av barntillsyn men är ett bra komplement till den ordinarie barnverksamheten.(en del barn mår bättre av att vara i mindre grupp)

Mauri Simson

Centerpartiet

I korthet så stödjer Centerpartiet i Mellerud kommunens ansträngningar att rekrytera familjedaghem.
Vi ser det som en det av breddat utbud för barnomsorg och förskola.

Gunnar Karlsson

onsdag 4 maj 2016

Så här hanterar kommunen sina loggar


Det är alltid kul att försöka hjälpa följare av Mellerud1 att få svar på frågor de har. Kommunens tjänstemän är också alltid välvilliga att ställa upp med svar, när det gäller dess verksamhet. Så välkommen med era frågor.

Hej !
Jag undrar om hanteringen utav loggar för kommunen fungerar ? Hur länge ska loggar sparas ???? Samt hur fungerar kontrollen utav loggar ? När kontrollen gjort kan man se vem som gjort kontrollen ? Hur många år måste loggar sparas ? Detta gäller kommunens loggar inom socialtjänsten.

Hej
 Jag fick i uppgift att svara på din fråga eftersom det är jag som jobbar med vår riktlinje för loggning.
 Sedan tidigare finns en överenskommen rutin för loggning av våra verksamhetssystem i Procapita HSL, SoL, LSS och IFO. Systemansvarig drar ut loggar varje månad som kontrolleras av enhetschef. Loggarna sparas sedan i en pärm. Vad vi ser på loggarna är vad vi begär. Sedan ska man kunna gå in i loggar efterhand för att titta på specifika delar.
 När det gäller loggar i hälso- och sjukvårdsjournalen ska loggar i patientens journal sparas i 10 år enligt 2 kap. 11 § SOSFS 2008:14. Det är också huvudregeln för arkivering. 
 När det gäller loggar i socialtjänstlagen är inte reglerna lika tydliga när det gäller hur länge loggning ska sparas. I handboken för ”Handläggning och dokumentation i Socialtjänsten” står att det i efterhand ska gå att fastställa vilka personer som har tagit del av informationen (loggning). Enligt Datainspektionen bör loggen vara så detaljerad att den kan användas för att utreda felaktig eller obehörig användning av personuppgifter. Loggen bör visa användarens identitet, datum och tid för åtkomst samt information om vilka uppgifter användaren har haft åtkomst till. 
 Datainspektionens säger att det för att kunna kontrollera åtkomsten till personuppgifter ska finnas en behandlingshistorik (logg) som sparas en viss tid. Det framgår inte hur lång denna tid är utan det är upp till kommunen att tolka.
Vi har frågat Socialstyrelsen men inte fått något annat svar än ovan. Nämnden kommer troligen att ta beslut om riktlinjen för loggning på sitt nästa möte. Då kan du få besked om tiden.
 Åtkomstkontroll ska enligt nya riktlinjen (om den blir tagen in nämnden) göras enligt nedan:
 ”2.2.1 Systematisk stickprovskontroll
Varje månad får systemansvarig begäran av ansvarig granskare att ta ut loggutdrag för ett antal slumpmässigt valda användare, vars loggar granskas under 24 timmar. Antalet användare som kontrolleras varje månad ska vara så många, att det motsvarar att varje användare blir granskad minst en gång per år.
2.2.2 Nödöppning NPÖ
Efter varje nödöppning ska åtkomstkontroll göras.
 2.2.3 Den enskildes begäran
Den enskilde har rätt att begära uppgifter över vilken vårdenhet och vid vilken tidpunkt någon tagit del av uppgifterna i dennes akt, journal, Klara/SVPL och NPÖ. Loggen ska vara så tydligt utformad att den enskilde kan bedöma om åtkomsten till uppgifterna varit befogad eller inte. Åtkomstkontrollen ska göras för den tidsperiod den enskilde begärt. Loggutdraget överlämnas personligen eller skickas per brev till den enskilde. Begäran dokumenteras i akt/journal.

 2.2.4 Särskild händelse eller misstanke om obehörig åtkomst

Vid misstanke om obehörig åtkomst ska kontroll omedelbart ske. Är misstanken riktad mot en specifik användare ska kontrollen ske för den tidsperiod som misstanken gäller.
 2.2.5 Riktade åtkomstkontroller
Exempel på anledning till riktade åtkomstkontroller av medarbetare kan vara
·         släktrelation eller annan nära relation till den enskilde men där ingen aktuell arbetsrelaterad relation föreligger.
·         misstanke om intresse för information som sträcker sig utanför tillåtna ändamål m.m.

Exempel på anledning till riktade åtkomstkontroller av viss patient, vårdtagare, brukare eller klient kan vara
·         offentlig person eller patient som media har intresse av.
·         Person som har sekretessbelagda uppgifter på adress och telefonnummer. Åtkomstkontroll ska göras mer frekvent för att säkerställa säkerheten för deras sekretesskyddade identitet.
·         en person med diagnos som kan väcka särskilt intresse.”
 Det finns en riktlinje för hur tilldelning av behörighet till våra verksamhetssystem ska ske.  

Hoppas detta var svar på dina frågor.
 Carina Fors
MAS/Verksamhetsutvecklare
Melleruds kommun, Socialförvaltningen