söndag 28 augusti 2016

I kommunens handlingar heter platsen Järns Sannar

 Det känns som om man på byggnadskontoret är lite dåligt informerade om namnproblematiken. I kommunens översiktsplan heter platsen Järns Sannar och inget annat. Furusand omnämns för vad det är, en SMU-gård.
Tittar man på Lantmäteriets karta heter platsen dock Furusand, medan Järns sannar med litet "s" placerats långt söder om sandstranden, obestämt ute i vattnet. Detta är också märkligt eftersom Vita, Järn och Näs fick sina namn på grund av de fina sandstränderna.

Citat ur Melleruds kommuns översiktsplan:
"Vid Järns Sannar, ca 7 km från Melleruds centrum, finns idag ett tiotal hus. Här planeras komplettering och förtätning av området, i form av småhusbebyggelse, med etablering av permanentboende. I första hand är det området runt sommargården Furusand som är tänkt att bebyggas. Det kan också bli aktuellt att skapa båtplatser för de boende. Ny detaljplan och dispens från strandskyddsbestämmelserna kommer att krävas. I området finns inget kommunalt vatten avlopp. Vatten- och avlopp skulle kunna anordnas med nytt mindre reningsverk för ny och befintlig bebyggelse. Kommunens bedömning är också att ny bebyggelse vid Järns Sannar kommer att ge ökat underlag för det sommarcafé SMU (Furusand) bedriver där. Likaså kommer tillfartsvägarna att förbättras vilket kommer att leda till ökade möjligheter för allmänheten att nå stränderna.

Områdena Vita Sannar, Järns Sannar och Näs Sannar är idag förbundna med en strandstig. Vid en utbyggnad av dessa områden kan denna strandstig utvecklas till ett strandstråk, lätt tillgängligt för invånarna i centrala Mellerud, som har cykel- och gångbana ner till Vita Sannar. Likaså ska utbyggnad i dessa områden leda till att allmänhetens möjligheter att nå stränderna vid Järns Sannar och Näs Sannar förbättras."

Tittar man på kommunens detaljplanskarta, vilket är utarbetad på byggnadskontoret heter platsen också Järn Sannar.
Foto: Kjell Åberg

Som Tryggve Lihv påpekar i sin skrivelse finns det alla anledning att bringa klarhet i denna namnförvirring. När namnet på Vita Sannar en gång diskuterades gjordes det en utredning av arkivarie Kjell Åberg, som kam fram till att det historiskt rätta namnet var just Vita Sannar och inget annat.
Kjell Åberg har förövrigt beskrivit hur SMU-gården kom till och var den byggdes:
"Sommar hemmet Furusand invigdes den 19 juli 1936. Det byggdes vid Järns Sannar på tomt tillhörande Emil Svensson i Västanväga.


Christer Andersson

måndag 22 augusti 2016

"Reglerna är anpassade till kärnfamiljen"


- Dagens regler inom barnomsorgen är anpassade till kärnfamiljen!
Det säger Anette som har en son på 5 år placerad i förskola. Föräldrarna är separerade, men har gemensam vårdnad, eftersom båda anser att pojken har rätt till både sin mamma och pappa. Han är varannan vecka hos respektive förälder.
- Tyvärr är kommunens regler skrivna så att han kommer i kläm om någon av oss är ledig under den andres vecka. Då får han inte vara i förskolan, utan måste vara hos den lediga föräldern.

Kommunens regelverk säger följande:
"Barnomsorgsplatsen får nyttjas under vårdnadshavarnas arbetstid och/eller studietid, restid och under sovtid i samband med skiftarbete."

Skulle alltså någon av föräldrarna behöva vara ledig under den andres vecka, försvinner rätten till plats i förskolan. Under två veckors semester skulle den ene föräldern missa en hel vecka med sonen.
- Alternativet är förstås att ordna privat barnomsorg vid sådana tillfällen, men det är inte alltid så lätt. Inte säkert att det finns släktingar och vänner på orten som kan ställa upp.
Nu är det i Anettes fall bara 6 kilometer mellan mamman och pappan. Båda har bil, så praktiskt sett är det inte svårt hämta eller köra pojken. Men för andra kan avståndet vara mycket längre och de praktiska problemen större.
- Det krävs god kommunikation och bra samarbete om det ska fungera mellan oss två vuxna när vi tvingas att rubba på vår uppgörelse om vem som har ansvaret för sonen under vilka veckor på året, säger Anette. Vidare så drabbar det sonen så att han mår dålig av situationen. Trots att han bara är fem år så är han väl medveten om i fall det är mamma- eller pappavecka och han protesterar högljutt mot att vi rubbar hans rutiner. Från hans sida blir det skrik, smäll i dörrar och tårar vilket skär i mamma och pappas hjärtan.

Anette förstår inte varför kommunen inte kan anpassa sitt regelverk även för de föräldrar som har barn med delat boende. Nuvarande regeltolkning är i hennes tycke anpassad efter en kärnfamilj där båda föräldrarna bor tillsammans med barnet. 
Pojken har en plats i förskolan. Det finns där oavsett om han är där heller inte. Personalen finns också där oavsett. Kommunens besparing med nuvarande regler är den mat pojken ska ha (20 kr?)

Det är kommunen själv som bestämmer reglerna. Andra kommuner har gjort en annan tolkning. T ex:
Örebro
"Växelvis boende Vid gemensam vårdnad och växelvis boende hos båda vårdnadshavarna har barnet rätt att vistas inom barnomsorgen utifrån den vårdnadshavares behov av omsorg där barnet för tillfället vistas."
Göteborg
"Vid växelvis boende har barnet rätt till omsorg utifrån respektive förälders omsorgsbehov. Ett barn har inte rätt till två förskoleplatser."
Karlstad
 "Vid Semester/ferier/annan ledighet Under förälders huvudsemester, ferier och vid längre ledighet ska även barnet vara ledigt från förskola/pedagogisk omsorg. Vid gemensam vårdnad/växelvis boende är regeln den att barnets närvaro följer den vårdnadshavare vars platsvecka det är."
Anette har varit i kontakt med kommunens barnomsorg, men där har man bara hänvisat till nuvarande regler.
Kommentar:
Spontant säger jag bara "Gör om gör rätt"! Kommunens barnomsorg ska anpassas till barnens behov i första hand. Kärnfamiljen finns inte alltid på plats. Det är inte bara i Anettes fall som föräldrarna har separerat. När man då i bästa samförstånd hittar en lösning för pojkens bästa, är det kommunens skyldighet att hjälpa till så det fungerar så smärtfritt som möjligt.
Allvarligt talat förstår jag inte problemet för kommunen?
 Christer Andersson



fredag 19 augusti 2016

Insändare: Oroande utveckling av försörjningsstödet



Det är med stigande oro vi tar del av hur kostnaderna för försörjningsstöd utvecklas i Mellerud. Under perioden Maj-Juli 2015 låg kostnaden på 1,8 Milj. Samma period i år är vi uppe i 2,8 Milj, en ökning på 53% (!) En sådan ökning får i vilket sammanhang som helst anses vara remarkabel, i en så allvarlig kontext som detta är det mycket oroväckande. 

Antalet nyanmälda ärenden har ökat till 70 st, varav 34 st är nyanlända. Vem som än hamnar i sådana omständigheter att man blir nödsakad att söka försörjningsstöd så är det kostnader som belastar skattebetalarna i kommunen,men här ser vi direkt effekter av den stora migration vi haft och ännu har. Hur stor del av de hushåll som inte sorterar under "nyanlända" som är invandrare är inte glasklart,men man kan nog med fog anta att massinvandringen har sina representanter även i den gruppen. 

Vi befarar på goda grunder att detta bara är början på en skenande utveckling på området. När etableringsfasen för de nyanlända tar slut så vältras det ekonomiska ansvaret över på kommunerna. Det är tyvärr väl belagt att dessa grupper har enormt svårt att komma i arbete och då återstår inget annat än att kommunen får stå för fiolerna. Fortgår denna utveckling så blir det betungande för tillväxtkommunen Mellerud. 

SD Mellerud




erud