”Tjuvekõl” – klypor och stenar

Midsommarfirande på Kvarnvallen 1960. Foto:Olle Brännfeldt

I förra Julmarknadsbladet lovade jag en fortsatt promenad längs minnenas stig. Förhoppningsvis korsar den även era stigar och väcker minnen till liv. När livet är inne på sista kvartalet börjar tankarna allt oftare gå till en tid som aldrig kommer tillbaka. Förmodligen för att det var en lycklig tid. Ett minne föder ett annat minne och leder framåt.

Vi börjar där vi slutade för ett år sedan. 1954 började vi bygga ett hus på Kvarnkullen. Lägenhetens två rum och kök kändes trång. Grabben behövde ett eget rum när han blev skolvuxen. Även arbetarna började på 50-talet få råd att bygga eget. Det var inget stort hus, 80 kvm med källare. Vi hade ingen frys, så matkällaren var viktig förvaringsplats. Frukt och bär konserverades och det gjordes saft. Det fanns en frysfacksförening med en stor frys, där man kunde hyra ett eget frysfack en tid innan var och en köpte en egen frys. Skafferiet med en ventil ut hade fortfarande betydelse, men troligen hade vi kylskåp från början. Någon tvättmaskin fanns inte, utan i tvättstugan fanns en stor gryta som värmdes upp med ved och där mamma rörde om tvätten med ”paddel”.

Flytta till okända

Flytta till Kvarnkullen innebär att komma på andra sidan järnvägen, vilket var ett okänt och outforskat område. Jag lämnade alla kompisarna kring Österrådaplan för det okända. Gränsgatan var på den tiden verkligen gränsen. På andra sidan gatan gick korna från Fagerlids gård och betade. På gården hade för övrigt massor med skoj. Folket på Fagerlid var väldigt snälla och gillade barn. Vi fick hoppa i höet och leka med kattungarna. Åka på hölassen var också roligt. Köpingen på ena sidan vägen och landet på andra var inte så dumt.

Tidigare var Långgatan gränsen mot öster med Viaduktgatan som en utfart mot Järn och Grinstad. Att det fanns en viaduktgata även på denna sidan järnvägen förvånade, för det fanns ju ingen viadukt. Men det skulle det bli,,,så småningom.

Men fanns det lekkamrater, eller måste jag upp till köpingen till mina gamla kompisar? Jag behövde inte vara orolig redan medan vi höll på att bygga stod dom plötsligt högst upp på en jordhög, ”Tripp”, ”Trapp” och ”Trull”, eller bröderna Lasse 7 år, Bengt 5 och Anders 3. Det skulle senare visa sig att det fanns en fjärde bror, Dag, men han var då bara 1 år. Snart dök också Kenneth upp, som var jämngammal med mig. Innan vi flyttade in hade jag också lärt känna Anders, Janne, Bert och Tommy, Rolfx2 och Olle. Alla dessa blev ”grabbarna på Tjuvekõl” under en uppväxt som säkert kom att prägla mitt liv på olika sätt

Fanns det inga tjejer då? Jo, visst fanns det men lite i perifer om Ulla,Monica, Lena, Eva Conzy m fl ursäktar. Grabbarna lekte mest för sig och flickorna för sig, även om stigarna ibland korsades.

Det vore fel att skriva dessa rader om inte några ägnades åt Birgitta. Hon har följt med mig på något sätt hela livet, som någon att beundra och ha som förebild. Birgitta var mamma till Lasse, Bengt, Anders och Dag. När vi flyttade till Kvarnkullen hade hon precis blivit änka med fyra små grabbar att ta hand om. Inte nog med det, hemmet blev mötesplats för hela kvarnkullsgänget. Dörren var alltid öppen, Birgitta alltid glad och välkomnande, även om jag förstår nu i efterhand att livet inte alltid var lätt. Birgitta och Långgatan 24 har ett särskild plats i mitt hjärta.

Tvillingsjäl

I Lasse hittade jag min tvillingsjäl. Vi hade precis samma livliga fantasi och gillade samma saker, vilket till största delen handlade om idrott.

För dagens unga är det nog svårt att tänka sig ett liv utan TV, dator och mobiltelefon. Där finns allt, utan att man behöver använda sin fantasi, serverat på silverfat, i datorn och mobilen. Vi ersatte detta med klypor (klädnypor) och stenar, gjorde egna tidningar och uppfann en egen fantasivärld dit inga andra hade tillträde. Det fanns dessutom en värld vi delade med våra kompisar. Även denna del handlade mycket om idrott och även stenar, men också mera traditionella pojklekar som indianer och cowboys och kurragömma.

De flesta lekar hade Lasse och mig som ”lekledare” och initiativtagare. ”Lekplatserna” var i princip fyra, gatan utanför Långgatan 24, ”Lillskogen”, ”Granskogen” och ”Kvarnvallen”.

Kvarnvallen var vår ”idrottsplats”, ett obrukat gärde söder om Södergatan. ”Fotbollsplanens” sidlinjer var två diken, så det var aldrig tveksamheter om bollen var död eller inte. Det är väl synd att kalla planen för jämn, men den dög. Några föräldrar fick kommunen att sätta upp ett par mål åt oss.

På Långgatan skedde mycket. Eftersom trottoarerna inte var asfalterade fick dom fungera som ”sandlåda”. Där gjorde vi vägar och körde med våra ”Dinky toys”, som nästan var de enda riktiga leksaker vi använde. Gatan var upplopp för våra friidrottstävling och där spelade vi senare vår speciella ”pinnhockey”.

Lillskogen låg norr om Viaduktgatan, mellan Långgatan och Magasinsgatan. I hörnet Långgatan – Viaduktgatan fanns minst 50 jordhögar med lera som kommunen kört dit. Garanterat en plats våra föräldrar inte gillade att vi lekte på vare sig det vår torrt eller blött.

I andra hörnet fanns en liten dunge med ett litet igenspikat hus. Ryktet sa att begravningsbyrån förvarade likkistor där, vilket gjorde platsen lite mystisk.

Köpingsungarna minns kanske en ”lillskogen” på deras sida också, där Dalslandsgatan går nu förbi viadukten och ner mot Storgatan.

Granskogen var granarna mellan järnvägen och Kvarngatan och söderut. Förutom stora granar var området ganska buskigt vilket gjorde det till en utomordentlig plats att bygga hyddor och ”kriga” på.

Klypor

Klypor var och är väl en bekväm förkortning av klädnypor, men jag har aldrig sagt något annat På den tiden fanns dessa bara i trä. Med lite fantasi kunde ju dessa både ha två ben och ett huvud. Eftersom mamma vävde trasmattor och klippte tygremsor till dessa, fick jag idén att hon kunde göra fotbollsdräkter till klyporna, både tröjor och byxor. Till slut hade jag tjatat mig till de flesta dräktvarianter. En fördel var ju att man kunde använda tröjor som byxor och tvärtom. Med dessa spelades massor av matcher av olika slag, mest var det Lasse och jag, men även några andra invigdes i spelets mysterier. Reglerna minns jag inte, men det funkade.

De ”riktiga” lagen försvann snart och absorberades av vår fantasivärld med påhittade lag och platser. Där var Mellerud lika stort som Stockholm och med flera framgångsrika lag. Denna världs Brasilien hette Vita Sannar och var den mäktigaste fortbollsnationen. Allt dokumenterades i våra egna tidningar, som hette Rekord efter klassiska Rekord-Magasinet. Tyvärr har jag inga av dessa alster kvar, men undrar om inte Lasse har några på vinden i Täby?

Var leken med klypor förbehållet några få, så var stenarna mer allmänt gods. Stenar fick vara förbrytare, fotbollsspelare, boxare, men framför allt löpare. Det började med att Lasse och jag (som vanligt) samlade ihop några stenar och gjorde en bana i gruset på trottoaren. Stenarna puttades med en glasspinne och först i mål vann förstås. Detta utvecklades till att vi hade var vårt landslag, Lasse USA och jag Finland. Varje sten fick en namn efter en ”riktig” löpare och kunde bara ”springa” sin distans.

De andra grabbarna tittade först nyfiket på vad vi hittat på nu igen. Men snart hade de egna landslag. Bengt hade Storbritannien, Kenneth Frankrike, Bert Tyskland och Anders Sovjet om jag minns rätt. Vi hade landskamper mot varandra med två deltagare i varje gren från 100 meter till 10 000 meter. Snart syntes en massa ungar gå omkring med sänkta huvuden och leta runda stenar. Från att ha börjat ute i gruset, flyttades leken inomhus till en filt på ett bord. En sarg fick sättas upp för att hindra ”löparna” att ramla på golvet. Hur det var med självdiciplinen hos ”puttaren” att inte putta de egna lite hårdare, låter jag vara osagt. Det hela kulminerade dock i en olympiad i Kenneths källare.

Vid den här tiden fanns en berömd fånge i en dödscell i fängelset San Quintin i USA. Han hade suttit i 12 år i dödscellen. Hans namn var Caryl Chessman och under sin tid i fängelset skrev han tre böcker. Chessman erkände aldrig den kidnappning han dömdes till döden för och brottet kallades ”röda lykten”.

Chessman blev en sten i vår fantasivärld eftersom hans historia fascinerade även unga pojkar. Han förvarades i ett ”fängelse” i Lillskogen. Stenen hade något som såg ut som röd färg på sig. Vi tänkte därför att om den gick att tvätta bort, var han oskyldig. När vi kom till fängelset för att kolla detta, var ”Chessman” avrättad, krossad till småsmulor! Vi förstod strax vilka förövarna var, Tommy och Bert. De klarade inte att spela oskyldiga och ovetande. De lade benen på ryggen, rädda för en omgång stryk. Chessman avrättades på ”riktigt” 1960.

Österrådagatans kvarterslag.

Fotboll och friidrott

Idrotten spelade en central roll på Kvarnkullen, både fotboll och friidrott. Det fanns ingen organiserad verksamhet i MIF på samma sätt som idag. Därför regerade kvartersfotbollen. Vi bildade en egen liten ”förening”, ömsom hette Kvarnkullens IF, IK och BK. Snart fanns det lag på Långgatan, Tvärgatan och Österrådagatan. De sistnämnda ”köptes upp” av Nygatan när Ronny flyttade dit.

Lite kontroversiellt var att några killar valde lag som inte låg närmast. Bröderna Kjell och Hans i Hassle fick passera gänget på Långgatan. Lars-Åke cyklade från Bergsgatan. Eftersom han var mycket duktig, sågs inte detta med blida ögon på Österrådagatan.

Laget på bilden bredvid är Österrådagatan, som bestod av i bakre raden fr v: Max King, Key-Arne Andersson, Jan-Olof Andersson, Jan Eriksson. Främre raden fr v: Kai Lennartsson, Jan-Åke Erlingson, Bosse Holmqvist.

I Långatan fanns Ingvar, Conny, Lars-Åke och Kent. Tvärgatan Keyen, Thomas, Janne och Österrådagatan Kaj, Bosse och Max för att nämna några. Vi ordnade en egen serie och det var många hårda duster, som ibland slutade i ovänskap, eftersom vi dömde själva. Detta skedde parallellt med MIF:s interna serier som startade 1955.

Kvartersfotboll hade funnits tidigare i Mellerud. Tidigare fanns en lokal serie med lag som Gärdserud, Österråda IS (Melleruds ÖIS), Kullen (Kvarnkullen), Djurgården, Västerråda, Grunden och Stjärnan.

Inte heller friidrotten var organiserad vid denna tidpunkt. Roland Törnkvist skulle första starta upp ungdomsfotbollen i MIF, innan ha skulle starta sin livsgärning, MIF:s friidrott. Det var därför spontanfriidrott som gällde. Visserligen fanns löparbanor nere på Rådavallen, men det var lite långt bort. Istället blev det gatan, trottoaren och Kvarnvallen som gällde. Gatan blev löparbana, trottoaren längdhoppsgrop och på Kvarnvallen hopp och kast. Allt improviserat. Vi uppskattade gatan framför Långatan 24 till 100 m. Ett varv runt kvarteret blev 400 m, 2 varv 800 m och 3 varv 1500 m. 5000 m blev 5 varv och 10 000 m 10 varv. Maraton sprang vi ut till Järns korsen och tillbaka. Teknikgrenarna var lite svårare att genomföra. En stor rund sten fick duga som kula. Slägga blev en halv tegelsten som vi knöt ett snöre igenom. Den grenen förbjöds sedan snöret gått och av Bengt fick tegelsten i huvudet, vilket blev ett besök hos doktor Danielsson med ett stort bandage som följd. När det gällde höjdhopp och stavhopp är det synd att säga att man landade mjukt, men å andra sidan hoppade vi inte så högt. Under klubbmästerskapet i mångkamp skedde den andra olyckan jag kommer ihåg. I stavhoppet kastade Olle staven precis när han skulle hoppa och föll på nått konstigt sätt så han bröt armen.

Ingen av grabbarna hade TV hemma vid den här tiden, men apparaten började komma även i Mellerud. Strandbergs Radio på Storgatan blev plötsligt ”Radio & TV”. Utifrån skyltfönstret såg man svartvita bilder fladdra.

Ibland brukade vi stanna och kolla. Minns särskilt en vinterdag när det var ishockey VM på TV. Det var ett stilla snöglopp och några minusgrader när vi tryckte näsorna mot rutan. Plötsligt öppnas dörren och Margit Strandberg kommer ut:

• Sitter ni riktigt tysta och inte stör pappa (Valdemar) får ni komma in och titta!

Gissa om vi satt tysta som möss på golvet och såg färdigt matchen! Den dagen gjorde du tre små pojkar väldigt lyckliga, Margit!

Även om både somrar och vintrar var långa och fulla av aktiviteter, upptäckte man plötsligt att man blivit tonåring. Flickorna kom fram ur periferin och musiken strömmade ur transistorradion.

Christer Andersson

Om ni har egna minnen och bilder från den här tiden i Mellerud. Skriv gärna ner och skicka till mig. Bilder är också väldigt intressanta

christer@kkitradecompany.se

(Ur Lions Julposten 2016)

KUN smiter ut bakvägen

För en tid sedan lämnade Kommunpartiet in en motion om ändrat reglemente för möjlighet till  kommunal barnomsorg för barn vars föräldrar har delad vårdnad. Motionen syftade till att omsorgen ska följa den förälder där barnet för tillfället vistas. Reglerna har varit att rätten till omsorg försvunnit när någon av föräldrarna har semester.
Kommunpartiets motion
Motionen byggde i sin tur på en artikel i Mellerud1 där ett par i den här situationen berättade om sina problem.
"Reglerna anpassade till kärnfamiljen"
Frågan har nu varit uppe till beslut i Kultur- och Utbildningsnämnden (KUN) och beslutet kan inte tolkas på annat sättän att man smiter ut bakvägen.
I beslutet säger man sig gjort ett förtydligande i reglementet som innebär att vid semester har man möjlighet att prata med förskolechefen vilket man inte tidigare haft. Detta anser nämnden ligger i linje med motionens syfte.
En ganska långsökt tolkning, eftersom det fortfarande inte finns någon rättighet. Motionen ska upp i kommunstyrelsens arbetsutskott i morgon 6 dec. Förslag till beslut är att motionen ska anses besvarad.
Jag är helt övertygad om att såväl motionären som föräldrar har synpunkter på detta, eftersom det inte innebär någon förändring. Det blir upp till förskolechefen och det gäller bara vid semester.

 Christer Andersson

Frågor och svar kring nybyggnation vid Näs Sannar

27 personer har åsikter om det planprogram som tagits fram för en nybyggnation av 20 enbostadshus vid Näs Sannar. Det är LE-Bygg som vill köpa och exploatera det markområde kommunen en gång fick i gåva av en privatperson.
 
Yttrandena har sammanfattats av byggnadskontoret i följande punkter, med svar från byggnadsnämnden:
1: Tiden för att lämna in yttranden på planprogrammet har varit för kort (5 veckor), borde vara minst 2 månader med tanke på semesterperioden.
Svar:  Kommunen har för det aktuella området vid Östra Järn valt ett s.k. utökat standardförfarande vilket innebär att planprocessen inleds med att ett översiktligt planprogram tas fram, som myndigheter och sakägare får yttra sig om. Det innebär att berörda sakägare får totalt tre tillfällen att framföra sina synpunkter. 

2: Melleruds kommun har fått fastigheten Östra Järn 1:73 som en gåva från en privatperson. Uttryckte givaren några intentioner för markens användning i gåvobrevet?
Svar:  I gåvobrevet finns inget önskemål om hur marken ska användas

 3. Hur kommer säljförfarandet av marken att ske? Hur sker värdering av marken?
Svar: Denna fråga har egentligen inget med planprocessen att göra, men upplysningsvis anlitar  kommunen två av varandra oberoende mäklare som får i uppdrag att värdera marken. Denna värdering bestämmer priset för marken. Den som först har anmält intresse för att köpa och utveckla området i överensstämmelse med Översiktsplanen, erbjuds då att förvärva marken. Om denne avstår från att köpa går erbjudandet till näste som har anmält intresse o.s.v.

4. Vem står bakom planprogrammet?
Svar: Initiativet till att bygga enbostadshus i Östra Järn kommer från LE-Gruppen i Mellerud. Planprogrammet är också framtaget av LE-Gruppen genom Leif Svensson. Byggnadsnämndens personal har granskat och jämfört planprogrammets intentioner med kommunens Översiktsplan.

5. Saknas skäl för att upphäva strandskyddet i planområdet. Begreppet LIS är inte förklarat i planprogrammet
Svar:  LIS är en förkortning av Landsbygdsutveckling i strandnära läge. Begreppet infördes i strandskyddslagstiftningen 2009 och är en möjlighet för glesbygdskommuner att i sin översiktsplan peka ut områden i strandnära lägen som är lämpliga för utveckling av landsbygden. Om ett område är utpekat som LIS-område i översiktsplanen finns ytterligare skäl, förutom de sex standardskälen, att bevilja dispens från strandskyddet enligt Miljöbalken. I Översiktsplanen för Melleruds kommun finns 8 stycken områden utpekade som LIS-områden, däribland Näs Sannar. Områdets lämplighet som LIS-område har behandlats vid framtagandet av Översiktsplanen som i enlighet med Plan- och bygglagen har varit ute på samråd och granskning hos myndigheter, kommuninvånare och fastighetsägare under 2009 -2010.

6. Stor risk att allmänhetens tillgång till den kommunala badplatsen försämras med ny bebyggelse i området, befarar att badplatsen ”privatiseras”. Andra befarar att badplatsen blir ”överbefolkad” om ny bebyggelse uppförs i dess närhet.
Svar:  Allmänhetens tillgång till den kommunala badplatsen får på inget sätt försämras, utan gärna förbättras genom t ex bättre parkeringsmöjligheter. Byggnadsnämnden kommer att uppmärksamt bevaka denna fråga under den fortsatta planprocessen

7. Den tänkta bebyggelsen i områdets sydvästra del kan hämma utvecklingen av jordbruket och dess gårdsbildning på fastigheten Östra Järn 1:12.
Svar:  I Översiktsplanen för Melleruds kommun har gjorts en avvägning mellan olika intressen om hur marken i kommunen ska användas. För jordbruksområden gäller att ny bebyggelse i första hand ska förläggas i anslutning till befintlig bebyggelse. Inom ca 120 m från gårdsbyggnaderna på fastigheten Östra Järn 1:12 finns sedan länge bostadsfastigheter, varför nya bostäder på ungefär samma avstånd inte kan anses påtagligt förändra villkoren för jordbruksverksamhet på fastigheten. 

8. Det natursköna området med dess rika djur- och fågelliv kommer att påverkas negativt av ytterligare bebyggelse i området. Områdets karaktär ska behållas så mycket som möjligt.
Svar:  Djurlivet i området är i viss mån redan idag påverkat av den befintliga bebyggelsen, varför en komplettering med ca 20 stycken enbostadshus mellan vägen och befintlig bebyggelse i strandzonen endast marginellt påverkar djur- och fågellivet i området. 

9. Befintliga bostadsfastigheter som ligger mellan planområdet och stranden är i högsta grad direkt berörda av planprogrammets intentioner, och inte indirekt berörda som påstås i planprogrammet.
Svar:  Byggnadsnämnden instämmer i denna synpunkt och anser liksom Länsstyrelsen och Lantmäteriet att fastigheterna Östra Järn 1:72, 1:74, 1:75, 1:76 ska ingå i detaljplanens planområde. 

10: Vägen ut till Näs Sannar (2171) har för låg standard för att klara av trafiken från ytterligare 20 enbostadshus.
Svar:  Byggnadsnämndens uppfattning är att standarden på vägen 2171 klarar av den måttliga ökningen av trafikmängden som ca 20 stycken enbostadshus ger upphov till. Trafikverket har inga erinringar om vägens kapacitet i detta aktuella ärende. 

11.Avloppet från den nya bebyggelsen bör ske till det kommunala ledningsnätet istället för anslutning till ett miljöstörande minireningsverk.
Svar: Hur avlopp från den nya bebyggelsen ska omhändertas ska utredas vidare i den fortsatta planprocessen. Flera tänkbara lösningar finns, där minireningsverk är ett av flera alternativ. Utredningen bör även omfatta hur avlopp från befintlig bebyggelse ska omhändertas i framtiden.

12.Onödigt att bygga ut området med så många hus när det finns gott om osålda och sjönära tomter i Vita Sannar och Sunnanå.
Svar:  Kommunen värnar om den fria företagsamheten och ser positivt på företag som vill satsa i kommunen. Om en privat exploatör, väl medveten om konkurrensen på marknaden, tror på ett bostadsprojekts bärkraft, ser kommunen ingen anledning att ifrågasätta projektet.

Byggnadsnämnden har gjort följande sammanfattning inför det fortsatta planarbetet:

- Anslutning från planområdet till väg 2171 måste utformas så att minst 170 m fri sikt erhålls åt båda håll.
- En bullerutredning skall tas fram.
- Planområdet skall utökas till att även omfatta fastigheterna utmed strandzonen.
- Valet av enskilt huvudmannaskap skall motiveras.
- Befintlig elkabeldragning i området skall läggas in som ett u-område, om det kommer att ligga inom kvartersmark.
- I planområdets norra hörn skall ett E-område läggas in för en framtida nätstation. - Tillsammans med kommunen skall en avloppsutredning tas fram.

Byggnadsnämndens protokoll

MIF har skrivit en motion till Dalslands FF

Motion till årsmötet Dalslands FF 

Melleruds IF vill ha en förändring till stånd när det gäller att använda spelare från A-laget i B-laget för dalslandslag som spelare i div 4. Bl a ställer de fria bytena till problem, då hela truppen på 16 man räknas som A-spelare, oavsett om de varit inne på planen eller inte.

Hela motionen

Förslag till förändring (utökning) av möjligheten att använda fler spelare som kan flyttas ner från förstalaget till andralaget avseende lag från div. 4.

Vi föreslår samma antal spelare som idag tillåts avseende lag i div. 5 och 6 gäller även för lag i div. 4.

Det vill säga en möjlighet att flytta fem (5) spelare från förstalaget till andralaget, det skulle åtminstone möjliggöra för de spelare som sitter på avbytarbänken i förstalaget en möjlighet till match den helgen.

Som ett ytterligare förslag föreslår vi att bestämmelsen avseende två matcher i följd för att räknas som förstalagsspelare tas bort då regeln om flygande byten gör att hela 16-mannatruppen räknas som förstalagsspelare oavsett om de spelar eller inte.

Om dessa förslag inte skulle bifallas föreslår vi att Dalslands FF åtminstone antar samma regler som vårt granndistrikt Bohusläns FF så att det blir lika förutsättningar för lag som delar samma serie.
Det skulle då innebära att man tillåter max 4 spelare (vilka som helst)+ en målvakt att flyttas mellan första- och andralaget.

Med en förhoppning om att en förändring kan komma till stånd lämnar Melleruds IF in ovanstående förslag.

För Melleruds IF

Helmer Westman

31.1 DFF: s bestämmelser för representationsrätt inom egen förening fastställda av styrelsen 2016-04-11

Förening får fritt disponera sina spelare med följande undantag. Beträffande nedflyttning från representationslaget (lag 1) till lag 2 (B-laget) alt. lag 3 (C-laget) har följande bestämmelser utfärdats att gälla.

Herrar - lag från div. 4 Av de spelare som fanns upptagna på matchrapporten från förstalagets (A-lagets) senaste match får högst tre (3) spelare användas i påföljande match med andralaget (B-laget). Såsom lag 1 spelare räknas varje spelare som upptagits på matchrapporten i lag 1:s två (2) senaste tävlingsmatcher (seriematcher) oavsett om spelaren deltagit eller inte, bestämmelserna om s.k. flygande byte. Motsvarande gäller för andralagets spelares medverkan i tredjelaget (C-laget). Såsom lag 2 spelare räknas varje spelare somupptagits på matchrapporten i lag 2: s två (2) senaste tävlingsmatcher oavsett om spelaren deltagit eller inte, bestämmelserna om s.k. flygande byte. En spelare får dock inte gå direkt från A-lag (lag 1) till C-lag (lag 3).

Herrar – lag från div. 5 och 6 Av de spelare som fanns upptagna på matchrapporten från förstalagets (A-lagets) senaste match får högst fem (5) spelare användas i påföljande match med andralaget (B-laget). Såsom lag 1 spelare räknas varje spelare som upptagits på matchrapporten i lag 1:s två (2) senaste tävlingsmatcher (seriematcher) oavsett om spelaren deltagit eller inte, bestämmelserna om s.k. flygande byte. Motsvarande gäller för andralagets spelares medverkan i tredjelaget (C-laget). Såsom lag 2 spelare räknas varje spelare somupptagits på matchrapporten i lag 2: s två (2) senaste tävlingsmatcher oavsett om spelaren deltagit eller inte, bestämmelserna om s.k. flygande byte. En spelare får dock inte gå direkt från A-lag (lag 1) till C-lag (lag 3).

Damer – lag från div. 1 – 2 - 3 - 4 Från förbundsserielag (Allsvenskan – div. 1) får max 4spelare, som är uppsatta som ersättare, användas från lag 1 till lag 2. Från distriktsserielag (Div. 2 – 4) får max 4 spelare, vilka som helst, flyttas från lag 1 till lag 2. Dessutom får man använda en målvakt utöver 4 spelare från lag 1 till lag 2.

Yttrande från Kommunpartiet gällande Ängenäs äldreboende.

Hela Kommunpartiets yttrande

Kommunpartiet tackar för förtroendet att få yttra sig gällande planerat äldreboende på Ängenäs.

Vi har tagit del av det gedigna material som tagits fram av arbetsgruppen bestående av tjänstemän, konsulter samt personal inom äldreomsorgen.

Vi anser att utredningen är väl genomarbetad och där man tillåtits tänka framtidsmässigt har detta givit ett resultat som med all sannolikhet skulle ge ett oslagbart resultat, tyvärr så är sannolikheten stor att en sådan byggnation blir avsevärt dyrare än förväntat, därtill skall ej heller förglömmas att projekt i storleksklasser som detta är väldigt svåra att få en tydlig prisbild på utan det kan många gånger

” komma till ” ytterligare kostnader som gör att slutpriset hamnar långt över det budgeterade, pengar är ändå något som vi måste vara extra försiktiga med i dessa orons tider.

Då vi var iniativtagare till att samla ytterligare tre partier för att diskutera dessa frågor så framkom många bra synpunkter under detta mötet som var mycket konstruktivt.

Kommunpartiet anser att planeringsgruppen bör titta på möjligheterna att varje avdelning med åtta vårdtagare borde kunna istället innefatta nio vårdtagare, ”lägenheterna” som vi anser vara något stora borde kunna bantas såpass mycket att den nionde ”lägenheten” kan rymmas inom avdelningarnas föreslagna yta.

Vi anser också att väldigt många kvadrat återfinns i korridorerna, vi tror att en lösning med nån sorts av ”torg” gemensamt för avdelningarna skulle kunna minska dessa och då samtidigt kostnaderna för byggnationen.

Då ytan från början planerades till att bli 3500 kvm till att i förslaget landa på drygt 5000 kvm så anser vi att man måste fundera på om man måste ha allting. Förslaget om demensteam anser vi vara bra men var lokaliseringen av detta team skall vara kanske man också borde ta i beaktning gällande kostnaderna för hela byggnationen.

En mycket viktig bit anser vi själva färdiställandet av naturområdena samt själva markarbetena, hur mycket kommer detta att kosta? Vad vi förstår så är denna bit inte alls kostnadsberäknad ännu vilket gör projektets prislapp än osäkrare.

Sammantaget så måste Melleruds Kommun ha en chans att klara av den största investeringen någonsin och då måste vi tyvärr få begränsa oss så att kostnaderna i vart fall blir överkommliga.

Kommunpartiet i Mellerud (KiM) Jörgen Eriksson

Motion från Kommunpartiet om barnomsorgen

Kommunpartiet i Mellerud har lämnat in en motion om ändring av kommunens regler för barnomsorg. Partiet har reagerat på Mellerud1 artikel om att dagens regler för barnomsorg är anpassad till kärnfamiljen

Här är Kommunpartiets motion i sin helhet:

Motion angående ändring av kommunens regelverk för rätt till barnomsorg.

I dag har många barn föräldrar som inte längre bor ihop. Många föräldrar väljer ändå att dela vårdnaden av gemensamma barn för att dessa ska ha möjlighet att växa upp med både sin far och mor. Ofta sker detta med växelvis boende. Det är kanske inte alltid lätt och självklart. Föräldrarna kan bo på skilda orter och det är mycket som ska passa in för att få det att fungera för alla parter.

Med dagens regler har inte ett barn rätt till barnomsorg om någon av föräldrarna är ledig. Detta kan i många fall ställa till problem för föräldrarna helt i onödan.

Kommunens uppgift är att se till barnens behov och medverka till att barnomsorgen fungerar så smärtfritt som möjligt. Barnet har redan en barnomsorgsplats och den finns där oavsett om barnet är där eller ej, varför en ändring av reglerna inte innebär någon egentlig ökad kostnad för kommunen.

Kommunpartiet i Mellerud föreslår att kommunen ändrar reglerna för rätt till barnomsorg med följande tillägg:

”Vid gemensam vårdnad och växelvis boende hos båda vårdnadshavarna har barnet rätt att vistas inom barnomsorgen utifrån den vårdnadshavares behov av omsorg där barnet för tillfället vistas.” 

Jörgen Eriksson

I kommunens handlingar heter platsen Järns Sannar

 Det känns som om man på byggnadskontoret är lite dåligt informerade om namnproblematiken. I kommunens översiktsplan heter platsen Järns Sannar och inget annat. Furusand omnämns för vad det är, en SMU-gård.
Tittar man på Lantmäteriets karta heter platsen dock Furusand, medan Järns sannar med litet "s" placerats långt söder om sandstranden, obestämt ute i vattnet. Detta är också märkligt eftersom Vita, Järn och Näs fick sina namn på grund av de fina sandstränderna.

Citat ur Melleruds kommuns översiktsplan:
"Vid Järns Sannar, ca 7 km från Melleruds centrum, finns idag ett tiotal hus. Här planeras komplettering och förtätning av området, i form av småhusbebyggelse, med etablering av permanentboende. I första hand är det området runt sommargården Furusand som är tänkt att bebyggas. Det kan också bli aktuellt att skapa båtplatser för de boende. Ny detaljplan och dispens från strandskyddsbestämmelserna kommer att krävas. I området finns inget kommunalt vatten avlopp. Vatten- och avlopp skulle kunna anordnas med nytt mindre reningsverk för ny och befintlig bebyggelse. Kommunens bedömning är också att ny bebyggelse vid Järns Sannar kommer att ge ökat underlag för det sommarcafé SMU (Furusand) bedriver där. Likaså kommer tillfartsvägarna att förbättras vilket kommer att leda till ökade möjligheter för allmänheten att nå stränderna.

Områdena Vita Sannar, Järns Sannar och Näs Sannar är idag förbundna med en strandstig. Vid en utbyggnad av dessa områden kan denna strandstig utvecklas till ett strandstråk, lätt tillgängligt för invånarna i centrala Mellerud, som har cykel- och gångbana ner till Vita Sannar. Likaså ska utbyggnad i dessa områden leda till att allmänhetens möjligheter att nå stränderna vid Järns Sannar och Näs Sannar förbättras."

Tittar man på kommunens detaljplanskarta, vilket är utarbetad på byggnadskontoret heter platsen också Järn Sannar.

Foto: Kjell Åberg

Som Tryggve Lihv påpekar i sin skrivelse finns det alla anledning att bringa klarhet i denna namnförvirring. När namnet på Vita Sannar en gång diskuterades gjordes det en utredning av arkivarie Kjell Åberg, som kam fram till att det historiskt rätta namnet var just Vita Sannar och inget annat.
Kjell Åberg har förövrigt beskrivit hur SMU-gården kom till och var den byggdes:
"Sommar hemmet Furusand invigdes den 19 juli 1936. Det byggdes vid Järns Sannar på tomt tillhörande Emil Svensson i Västanväga.


Christer Andersson

"Reglerna är anpassade till kärnfamiljen"

- Dagens regler inom barnomsorgen är anpassade till kärnfamiljen!
Det säger Anette som har en son på 5 år placerad i förskola. Föräldrarna är separerade, men har gemensam vårdnad, eftersom båda anser att pojken har rätt till både sin mamma och pappa. Han är varannan vecka hos respektive förälder.
- Tyvärr är kommunens regler skrivna så att han kommer i kläm om någon av oss är ledig under den andres vecka. Då får han inte vara i förskolan, utan måste vara hos den lediga föräldern.

Kommunens regelverk säger följande:
"Barnomsorgsplatsen får nyttjas under vårdnadshavarnas arbetstid och/eller studietid, restid och under sovtid i samband med skiftarbete."

Skulle alltså någon av föräldrarna behöva vara ledig under den andres vecka, försvinner rätten till plats i förskolan. Under två veckors semester skulle den ene föräldern missa en hel vecka med sonen.
- Alternativet är förstås att ordna privat barnomsorg vid sådana tillfällen, men det är inte alltid så lätt. Inte säkert att det finns släktingar och vänner på orten som kan ställa upp.
Nu är det i Anettes fall bara 6 kilometer mellan mamman och pappan. Båda har bil, så praktiskt sett är det inte svårt hämta eller köra pojken. Men för andra kan avståndet vara mycket längre och de praktiska problemen större.
- Det krävs god kommunikation och bra samarbete om det ska fungera mellan oss två vuxna när vi tvingas att rubba på vår uppgörelse om vem som har ansvaret för sonen under vilka veckor på året, säger Anette. Vidare så drabbar det sonen så att han mår dålig av situationen. Trots att han bara är fem år så är han väl medveten om i fall det är mamma- eller pappavecka och han protesterar högljutt mot att vi rubbar hans rutiner. Från hans sida blir det skrik, smäll i dörrar och tårar vilket skär i mamma och pappas hjärtan.

Anette förstår inte varför kommunen inte kan anpassa sitt regelverk även för de föräldrar som har barn med delat boende. Nuvarande regeltolkning är i hennes tycke anpassad efter en kärnfamilj där båda föräldrarna bor tillsammans med barnet. 

Pojken har en plats i förskolan. Det finns där oavsett om han är där heller inte. Personalen finns också där oavsett. Kommunens besparing med nuvarande regler är den mat pojken ska ha (20 kr?)

Det är kommunen själv som bestämmer reglerna. Andra kommuner har gjort en annan tolkning. T ex:

Örebro

"Växelvis boende Vid gemensam vårdnad och växelvis boende hos båda vårdnadshavarna har barnet rätt att vistas inom barnomsorgen utifrån den vårdnadshavares behov av omsorg där barnet för tillfället vistas."

Göteborg

"Vid växelvis boende har barnet rätt till omsorg utifrån respektive förälders omsorgsbehov. Ett barn har inte rätt till två förskoleplatser."

Karlstad

 "Vid Semester/ferier/annan ledighet Under förälders huvudsemester, ferier och vid längre ledighet ska även barnet vara ledigt från förskola/pedagogisk omsorg. Vid gemensam vårdnad/växelvis boende är regeln den att barnets närvaro följer den vårdnadshavare vars platsvecka det är."

Anette har varit i kontakt med kommunens barnomsorg, men där har man bara hänvisat till nuvarande regler.

Kommentar:

Spontant säger jag bara "Gör om gör rätt"! Kommunens barnomsorg ska anpassas till barnens behov i första hand. Kärnfamiljen finns inte alltid på plats. Det är inte bara i Anettes fall som föräldrarna har separerat. När man då i bästa samförstånd hittar en lösning för pojkens bästa, är det kommunens skyldighet att hjälpa till så det fungerar så smärtfritt som möjligt.

Allvarligt talat förstår jag inte problemet för kommunen?

 Christer Andersson

Insändare: Oroande utveckling av försörjningsstödet

Det är med stigande oro vi tar del av hur kostnaderna för försörjningsstöd utvecklas i Mellerud. Under perioden Maj-Juli 2015 låg kostnaden på 1,8 Milj. Samma period i år är vi uppe i 2,8 Milj, en ökning på 53% (!) En sådan ökning får i vilket sammanhang som helst anses vara remarkabel, i en så allvarlig kontext som detta är det mycket oroväckande. 

Antalet nyanmälda ärenden har ökat till 70 st, varav 34 st är nyanlända. Vem som än hamnar i sådana omständigheter att man blir nödsakad att söka försörjningsstöd så är det kostnader som belastar skattebetalarna i kommunen,men här ser vi direkt effekter av den stora migration vi haft och ännu har. Hur stor del av de hushåll som inte sorterar under "nyanlända" som är invandrare är inte glasklart,men man kan nog med fog anta att massinvandringen har sina representanter även i den gruppen. 

Vi befarar på goda grunder att detta bara är början på en skenande utveckling på området. När etableringsfasen för de nyanlända tar slut så vältras det ekonomiska ansvaret över på kommunerna. Det är tyvärr väl belagt att dessa grupper har enormt svårt att komma i arbete och då återstår inget annat än att kommunen får stå för fiolerna. Fortgår denna utveckling så blir det betungande för tillväxtkommunen Mellerud. 

SD Mellerud

erud

43 kan få del av lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet är en statlig satsning för att skolhuvudmännen ska kunna ge en löneökning till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Syftet är att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan. Medlen för Lärarlönelyftet, 3 miljarder kronor årligen, räcker till löneökning för cirka 60 000 lärare.

För Melleruds del är det 43 lärare som anses motsvara kraven för att få del av löneökningen. Den kommer att ligga på 1 000 till 5 000 kronor per månad, med ett snitt på minst 2 500 och högst 3 500 kronor. Naturligtvis kan man välja att ge samtliga lika mycket.
Efter förhandlingar med facket har man för Melleruds del kommit fram till att lärare anställda under senaste året inte ska omfattas av lyftet.
För att vara kvalificerad måste läraren vara legitimerad. Ytterligare fyra kriterier att satts upp av Skolverket. Läraren ska ha:
 

• tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet,
• med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lärarexamen eller förskollärarexamen förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt,
• tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstudenter och kollegor som är nya i yrket eller tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden, eller
• tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer.

 Det är huvudmannen, alltså skolledningen som bestämmer vilka anställda som uppfyller kriterierna  och som får löneökning genom Lärarlönelyftet.

Mer om Lärarlönelyftet

Sverigedemokraterna vill reservera bostäder till svenskfödda

I en motion till kommunfullmäktige vill Sverigedemokraterna att en del av kommunens bostäder reserveras till svenskfödda. Man vill att tjänstemännen tar fram en lämplig procentsats och geografisk fördelning, samt utreda hur detta går att genomföra juridiskt.

Vi har bl a här på Mellerud1 redogjort för bostadssituationen i Mellerud med avsaknad av bostadsförsörjningsprogram och lång bostadskö. Detta är något SD också för fram i sin argumentation. Bygga nya bostäder är ett måste, alla skall ha någonstans att bo. Från partiets sida är man dock övertygad om att eventuellt nybyggda bostäder i första hand kommer att fyllas med nyanlända.
"Det är vårt ansvar att förse våra medborgare med bostäder till en rimlig kostnad. Läget är inte som det en gång var, då det var lätt att få tag i en lägenhet till en rimlig kostnad."
Bristen på bostäder stoppar också upp den bostadscirkulation som normalt brukar förekomma, från lägenhet till villa, tillbaka till lägenhet i takt med familjeförhållande, ålder och hälsa.
För att motverka undanträngningseffekter i invandrings spår och undvika segregation, vill SD att delar av det kommunala fastighetsbeståndet reserveras till svenskfödda.

Aktuella asyl-, flykting- och integrationsfrågor

Rakt upp och ner ur Kommunstyrelsens protokoll 2016-06-08

Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Sammanfattning av ärendet Socialchefen, kultur- och utbildningschefen, administrative chefen, ekonomichefen och kommunchefen informerar om aktuella asyl-, flykting- och integrationsfrågor:

• Migrationsverkets information om nya asylboende Kommunchefen informerar om att följande anläggningar i kommunen tilldelas ramavtal - Bolstads församlingshem, Håveruds Hotell, Kroppefjäll, Erikstad och Björkebäck.

• Lagen om bosättningen – kommunens ansvar Kommunen ska ta emot tio flyktingar enligt denna lag i år. De har uppehållstillstånd och ska ha lägenheter i kommunen. Kommunen hyr lägenheterna åt dessa för att de inte ska behöva vänta på boende och personerna betalar hyran till kommunen.

• Arbetsmarknadsenheten 410 kommunplacerade för närvarande som är inskrivna. Dessa har ett eget boende i kommunen s.k. EBO. Största inflödet var i januari och maj.

 • Socialnämndens verksamhet En ny asylsökande har kommit under våren. Ensamkommande barn har placerats i kommunens egna boende och på HVB ute i landet. En del av dessa kommer inte att få stanna. Kommunens kostnader för försörjningsstöd har ökat på grund av flyktingströmmen.

• Kultur- och utbildningsnämndens verksamhet Hälften av nyanlända elever går i 10% av landets skolor. Konstant ökning av elever i kommunens skolor. Stora bekymmer att få plats för dessa. Tre extra klassrum har färdigställts på Rådaskolan. Två moduler i anslutning till Lunden. Tallåsen har tagits i bruk. Ny femårsklass i Dals Rostock. Svårt att rekrytera lärare. Obehöriga lärare och annan personal måste tas in för att klara verksamheten. Oerhört svårt att klara verksamheten om den stora tillströmningen fortsätter. Krav på att erbjuda skola inom tre månader. Ingen kö till SFI för närvarande. Behov finns att dela på IM-utbildningen som idag har 80 elever.

Sex asylboenden i Melleruds kommun

Migrationsverket ska kvalitetsgranska möjliga asylboenden i Melleruds kommun.
Migrationsverket avser att teckna ramavtal för sex anläggningar i kommunen, de
omfattar 570 platser. I Melleruds kommun kommer följande anläggningar att tilldelas ramavtal: Bolstad församlingshem, Håveruds hotell, Kroppefjäll (två anläggningar), Eriksdalsboende samt Björkebäck i Dalskog.
Avtalsspärr råder mellan 1 juni till och med 13 juni, under den perioden kan leverantörer överklaga tilldelningsbesluten.
När avtal tecknats påbörjar Migrationsverket besiktningar på plats för att se om fastigheterna uppfyller kraven. Först därefter kan ett ramavtal bli aktuellt om Migrationsverket har ett fortsatt behov av tillfälliga boendeplatser.
Avropsavtal kan tecknas av Migrationsverket från och med 21 september.
I brevet från Migrationsverket står att man i så god
tid som möjligt kommer att informera berörda kommuner när man öppnar eller
stänger befintliga asylboenden

(Melleruds Nyheter) Sidan 22

Socialförvaltningen ett läckande skepp

Socialförvaltningen kan ses som ett läckande skepp på grund av bristande underhåll och fulltalig besättning. Nye socialchefen Anders Asplund har nu att först täta hålen så gått det går och få skeppet på fast kurs. Det är ett tufft jobb han har framför sig vilket framgår av en tjänsteskrivelse till socialnämnden och som nu ska behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott.

Ett förväntat budgetunderskott på 10,4 miljoner kronor är inte det värsta. Det stora problemen finns på personalsidan, där strömavhoppen avlöst varandra, både bland personal och chefer. Av 26 budgeterade tjänster är bara 14 besatta. För att klara den lagstadgade myndighetsutövningen, har man tvingats anlita konsulter, 4,5 tjänst, till höga kostnader. Plus externa utredare,för särskilda ärenden. Trots brist på egen personal, blir kostnaderna totalt sett högre än budgeterat.

I pengar handlar underskottet till stor del om placering av barn, unga och vuxna på institutioner. Även försörjningsstödet har blivit högra än budgeterat. Detta är i och för sig kostnader som är svåra att förutse och där pengar måste fram, oavsett vad som budgeterats.

Ytterligare kostnadsökningar på 2,5 miljoner rör hemsjukvården, Fagerlids demensboende och Bergs korttidsboende.

Asplund konstaterar att förvaltning haft stora arbetsmiljöproblem. Under 2015 slutade 14 medarbetare och 9 anställdes, vilka de flesta redan slutat. Slitningarna och interna strider gjorde att förvaltningen var utan chefer under en stor del av 2015. Mycket av fungerande rutiner och riktlinjer försvann.

En tidigare pensionerad förvaltningschef kallades in för att försöka styra upp verksamheten. I oktober tillträdde Anders Asplund sin tjänst.

Hans första åtgärd var att anställa en en ansvarig chef för de mest havererade verksamheter. En tillsättning som inte heller föll alla i smaken.

Uppsägningar har fortsatt under vintern och våren och arbetsmiljön har inte blivit bättre. Förutom inre slitningar, har inte den stora tillströmningen av flyktingbarn, framför allt ensamkommande flyktingbarn gjort situationen bättre, tvärtom.

Rekrytering av ytterligare chefer ska förhoppningsvis bidra till att styra upp verksamheterna igen. Ännu väntar man dock på resultat.

Asplund konstaterar att det är svårt att rekrytera personal inom de aktuella områdena, speciellt socialsekreterare.

Asplund sticker inte understolen med att man har jätteproblem intern, som man måste komma tillrätta med för att få en fungerande verksamhet. Det handlar om strategi för rekrytering och behålla personal, samarbete personal – ledning, kompetens, givna strukturer, samarbete med andra och fungerande hemmaplanslösningar.

• Med tanke på de processer som pågår i verksamheten idag, sjukskrivningar, anmälningar till arbetsmljöverket, förhandlar med fack om uppsägningar och miljön, samt svårigheter med rekrytering, är det i princip ens möjligt att tro något om budget för 2017

Hemtjänsten

När det gäller kostnaden för hemtjänsten konstateras att denna varit underbudgeterade under en följd av år. 2016 påfördes man extra anslag med 5 miljoner kronor. Bokslut för 2015 visade ett underskott på 5,7 miljoner.

Att man inte kan hålla budget tillskrivs till stor del ökad dubbelbemanning för att klara tunga lyft, förflyttning vid svår smärta, åtgärder vid larm, samt säkerhet i vissa fall och palliativ vård.

Dubbelbemanningstimmarna ligger på cirka 1000 timmar i månaden, vilket motsvarar 6 heltiden.

Bilkörningen ökar kraftigt. Under 2016 beräknar man att personalen kommer att köra över 50 000 mil! Det innebär cirka 12 000 timmar i bilen. Denna tid motsvarar drygt 6 årsarbetare.

En hemvårdschef kommer att anställas för att avlasta enhetschefen.

Han noterar samtidigt att äldrevården får mycket beröm av brulkare och anhöriga.

Bergs korttidsboende beräknas få ett underskott på 500 tkr beroende på överbeläggning Fagerlidshemmet har därför tagits i anspråk även för korttidsboende, vilket har inneburit personalförstärkningar.

Det finns alltså en hel del att ta tag i, inte bara för socialchefen, utan även personal och politiker för att få skutan sjöduglig igen

Det ska finnas valfrihet inom barnomsorgen

Vi ställde för en tid sedan frågan till de politiska partierna hur de såg på dagmammornas roll i framtiden och hur man vill lösa de rekryteringsproblem som finns. Fem partier svarade på frågorna. Vänsterpartiet valde genom sin gruppledare Pål Magnussen att passa i frågan. Socialdemokraterna hörde aldrig av sig.

Frågan ställdes efter en undran från en kommuninvånare, som var bekymrad för framtiden när det gällde dagmammor. De partier som svarade är alla överens om att det ska finnas valfrihet i barnomsorgen och att det finns ett behov av dagmammor även i framtiden.

Länk till den förra artikeln:

"Behöver vi dagmammor?"

De olika partiernas svar följer här:

Sverigedemokraterna

 

Hej!

Det finns fortfarande ett behov,även om trycket inte förefaller vara särskilt stort. Vi har idag 13 barn totalt i kö till dagbarnvårdare,detta utav 417 inskrivna barn i omsorgen. Antalet kan väl antas öka något när de tre av våra nuvarande åtta dagbarnvårdare går i pension.
Men oavsett  antalet platser som efterfrågas,så menar vi att det alltid skall finnas möjlighet att kunna välja den formen av omsorg för sitt barn. Alla barn är inte lika,somliga är helt enkelt inte "flockdjur" och mår helt enkelt bättre i en mindre grupp,i en mer hemliknande miljö.

Vilket då för oss vidare till den andra delen av frågeställningen,finns det folk som vill jobba som dagbarnvårdare? Det verkar inte vara något över hövan populärt yrke,få sökande,och få lämpliga,av olika skäl, bl a var i kommunen man bor, det efterfrågas främst dagbarnvårdare i tätorten. Det finns kanske anledning att fundera över om det är något i deras arbetsvillkor som behöver förbättras på något sätt, det blir en fråga vi får återkomma till,men vi vill absolut verka för att det inte ska bli något utdöende yrke,dagbarnvårdare vill vi ha i vår kommun!

Ulf Rexefjord

Miljöpartiet 

Dagbarnvårdare/dagmamma är ett framtidsjobb i Mellerud. Miljöpartiets åsikt är att det behövs fler dagbarnvårdare/dagmammor. Vi vet att kommunen utan framgång har annonserat efter sådan personal via ordinarie kanaler. Men kommunen bör inte ge upp. Det skulle kunna underlätta med rekrytering om kommunen fastställer en strategi för hur kommunen långsiktigt avser använda sig av dagbarnvårdare/dagmammor och stärka deras villkor i arbetslivet. Dagmammor ska känna sig vara en självklar och inkluderad del av barnverksamheterna i Mellerud.

Miljöpartiet föreslår också att kommunen arbetar för att underlätta för vuxna individer att byta karriärval genom att läsa in exempelvis omvårdnadsprogram i vuxen ålder. Ett slags kunskapslyft. Vi tror att det kan behövas för att kunna hålla Melleruds invånare anställningsbara till den typ av jobb som kommunen har behov av i framtiden. 

Tony Johansson

Kommunpartiet 

När de gäller dagmammorna tycker jag absolut att de ska finnas kvar. Det verkar finnas ett behov i kommunen och jag tycker personligen, att varje barnfamilj ska ha möjlighet att välja. Alla barn klarar inte alltid av stressen på en vanlig förskola, å självklart ska dagmammor vara ett alternativ.  

Annica Gip som är enhetschef för dagbarnvårdarna i Mellerud jobbar för fullt nu för att lösa problemet. Hon har kommit tre ggr till nämnden i rad. Redovisat bl.a. de tjänster som söktes och redovisat arbetet utan vidare framgång. 

Hon fick senast förra sammanträdet fortsatt uppdrag att lösa detta så vi får se vart de tar

Vägen. Nytt sammanträde den 24/5. 

Då vet jag mer! 

Cina Grimstad 

Moderaterna

  

Moderaterna är för valfrihet, så långt det är ekonomiskt försvarbart.

Vi vill gärna ha fler dagmammor om det önskas, men intresset hos föräldrarna skall styra och det har sjunkit de senaste 10 åren då många föredrar förskolan i stället. Efterfrågan är oftast styrd av närhet, nästan inte någon vill åka längre sträckor för att få dagmamma.
Inför hösten verkar nuvarande kö till dagmammorna kunna lösas med befintlig personal, enligt de uppgifter vi fått från KUN kontoret.
När tjänstemän och nämnd vet var och i vilken utsträckning dagmammor behövs rekryterar man med hjälp av annonser och intresseanmälningar, till de platser som saknar personal. Att vara dagmamma är ett mycket speciellt uppdrag, där stor vikt läggs på personens och hemmets lämplighet. Något vi inte avser att ändra på för att underlätta rekryteringen.
Det kan ibland vara svårt att hitta lämpliga personer och hem på de platser där dagmammor efterfrågas.
Att rekrytera och välja ut personal är ett svårt uppdrag och arbetet med det pågår hela tiden inte bara med dagmammor utan med alla yrkes grupper.
Moderaterna har ingen speciell policy för att rekrytera just dagmammor utan den gäller för all personal, där vi på olika sätt jobbar med att kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare.

Harald Ericson

Kristdemokraterna 

Hej!
Vi kristdemokrater anser att det finns behov av olika slags barnomsorg för familjerna i Mellerud att välja på. Där i ingår naturligtvis även dagmammor. Den aktiva politik som förts under många år framförallt från tjänstemännens håll, men med understödjande av flera partier är att man inte vill ha dagmammor. Det blir dyrare och de är ju "outbildade" på att ge verksamheten pedagogiskt innehåll. Vi är inte överens om detta utan menar att verksamhet kring dagmammor kan bedrivas kostnadseffektivt och då det gäller  behovet av pedagogiskt innehåll är vi övertygade om att viss utbildning går att ge från kommunens sida till dessa dagbarnvårdare så man täcker det behov som finns.
Det svar som Anders Pettersson ger tyder ju på att en viss förändring har skett och att även förvaltningen försöker att jobba för en nyrekrytering.
Vi tror att man får fortsätta att jobba för nyrekrytering av dagbarnvårdare och kanske med nya metoder för att nå resultat.

Daniel Jensen

Liberalerna

 Då intresset för att söka tjänst som dagbarnvårdare varit ganska svalt.

Kanske de som kan det bäst, dagbarnvårdarna berätta och beskriva hur de ser på sin tjänst. Såsom att upplåta sitt hem för en barngrupp och hur man disponerar sitt hem ihop med tjänsten. Det kanske kan locka fler att söka om de kunde tala för sin tjänst.

Det är en dyrare form av barntillsyn men är ett bra komplement till den ordinarie barnverksamheten.(en del barn mår bättre av att vara i mindre grupp)

Mauri Simson

Centerpartiet

I korthet så stödjer Centerpartiet i Mellerud kommunens ansträngningar att rekrytera familjedaghem.

Vi ser det som en det av breddat utbud för barnomsorg och förskola.

Gunnar Karlsson

Så här hanterar kommunen sina loggar

Det är alltid kul att försöka hjälpa följare av Mellerud1 att få svar på frågor de har. Kommunens tjänstemän är också alltid välvilliga att ställa upp med svar, när det gäller dess verksamhet. Så välkommen med era frågor.

Hej !

Jag undrar om hanteringen utav loggar för kommunen fungerar ? Hur länge ska loggar sparas ???? Samt hur fungerar kontrollen utav loggar ? När kontrollen gjort kan man se vem som gjort kontrollen ? Hur många år måste loggar sparas ? Detta gäller kommunens loggar inom socialtjänsten.

Hej

 Jag fick i uppgift att svara på din fråga eftersom det är jag som jobbar med vår riktlinje för loggning.

 Sedan tidigare finns en överenskommen rutin för loggning av våra verksamhetssystem i Procapita HSL, SoL, LSS och IFO. Systemansvarig drar ut loggar varje månad som kontrolleras av enhetschef. Loggarna sparas sedan i en pärm. Vad vi ser på loggarna är vad vi begär. Sedan ska man kunna gå in i loggar efterhand för att titta på specifika delar.

 När det gäller loggar i hälso- och sjukvårdsjournalen ska loggar i patientens journal sparas i 10 år enligt 2 kap. 11 § SOSFS 2008:14. Det är också huvudregeln för arkivering. 

 När det gäller loggar i socialtjänstlagen är inte reglerna lika tydliga när det gäller hur länge loggning ska sparas. I handboken för ”Handläggning och dokumentation i Socialtjänsten” står att det i efterhand ska gå att fastställa vilka personer som har tagit del av informationen (loggning). Enligt Datainspektionen bör loggen vara så detaljerad att den kan användas för att utreda felaktig eller obehörig användning av personuppgifter. Loggen bör visa användarens identitet, datum och tid för åtkomst samt information om vilka uppgifter användaren har haft åtkomst till. 

 Datainspektionens säger att det för att kunna kontrollera åtkomsten till personuppgifter ska finnas en behandlingshistorik (logg) som sparas en viss tid. Det framgår inte hur lång denna tid är utan det är upp till kommunen att tolka.

Vi har frågat Socialstyrelsen men inte fått något annat svar än ovan. Nämnden kommer troligen att ta beslut om riktlinjen för loggning på sitt nästa möte. Då kan du få besked om tiden.

 Åtkomstkontroll ska enligt nya riktlinjen (om den blir tagen in nämnden) göras enligt nedan:

 ”2.2.1 Systematisk stickprovskontroll

Varje månad får systemansvarig begäran av ansvarig granskare att ta ut loggutdrag för ett antal slumpmässigt valda användare, vars loggar granskas under 24 timmar. Antalet användare som kontrolleras varje månad ska vara så många, att det motsvarar att varje användare blir granskad minst en gång per år.

2.2.2 Nödöppning NPÖ

Efter varje nödöppning ska åtkomstkontroll göras.

 2.2.3 Den enskildes begäran

Den enskilde har rätt att begära uppgifter över vilken vårdenhet och vid vilken tidpunkt någon tagit del av uppgifterna i dennes akt, journal, Klara/SVPL och NPÖ. Loggen ska vara så tydligt utformad att den enskilde kan bedöma om åtkomsten till uppgifterna varit befogad eller inte. Åtkomstkontrollen ska göras för den tidsperiod den enskilde begärt. Loggutdraget överlämnas personligen eller skickas per brev till den enskilde. Begäran dokumenteras i akt/journal.

 2.2.4 Särskild händelse eller misstanke om obehörig åtkomst

Vid misstanke om obehörig åtkomst ska kontroll omedelbart ske. Är misstanken riktad mot en specifik användare ska kontrollen ske för den tidsperiod som misstanken gäller.

 2.2.5 Riktade åtkomstkontroller

Exempel på anledning till riktade åtkomstkontroller av medarbetare kan vara

·         släktrelation eller annan nära relation till den enskilde men där ingen aktuell arbetsrelaterad relation föreligger.

·         misstanke om intresse för information som sträcker sig utanför tillåtna ändamål m.m.

Exempel på anledning till riktade åtkomstkontroller av viss patient, vårdtagare, brukare eller klient kan vara

·         offentlig person eller patient som media har intresse av.

·         Person som har sekretessbelagda uppgifter på adress och telefonnummer. Åtkomstkontroll ska göras mer frekvent för att säkerställa säkerheten för deras sekretesskyddade identitet.

·         en person med diagnos som kan väcka särskilt intresse.”

 Det finns en riktlinje för hur tilldelning av behörighet till våra verksamhetssystem ska ske.  

Hoppas detta var svar på dina frågor.

 Carina Fors

MAS/Verksamhetsutvecklare
Melleruds kommun, Socialförvaltningen

Mellerud kritiskt om utökat strandskyddet

Mellerud har fått möjlighet att yttra sig över Länsstyrelsens förslag till utökat strandskydd. Man är kritiskt på flera punkter. Det handlar om:

• Bristfällig samverkan mellan Länsstyrelsen och Melleruds kommun.
• Bristfällig anpassning till värdebeskrivningarna.
• Bristfällig anpassning till befintlig bebyggelse och avskiljande vägar

Regeringen upphävde den 11 februari 2016 Länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd i Melleruds kommun. Anledningen var att Länsstyrelsen brustit i kungörelsen av beslutet, d.v.s. upphävandebeslutet tog inte ställning i sakfrågan om utvidgning av strandskyddsområden. Länsstyrelsen har nu presenterat ett nytt förslag på utvidgning av strandskyddsområden i Melleruds kommun som ska gälla från sommaren/hösten 2016. Melleruds kommun kan lämna synpunkter på förslaget fram till 29 april. Det nya förslaget till utvidgning av strandskyddsområden i Melleruds kommun är i stort sett identiskt till det tidigare beslutet om utvidgning av strandskyddsområden, d.v.s. 300 m utmed Vänern och 200 m utmed Dalslands kanals sjösystem. På några få platser har Länsstyrelsen i det nya förslaget anpassat (minskat) strandskyddsområdet till avskiljande vägar och befintlig bebyggelse. Melleruds kommun har tidigare överklagat det nu upphävda beslutet om utvidgning av strandskyddsområden i kommunen. Då det nya förslaget i stort sett är identiskt med det förra, står Melleruds kommun fast vid de synpunkter som framfördes i överklagandet.

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att Melleruds kommun lämnar följande synpunkter på förslaget till utvidgning av strandskyddsområden i Melleruds kommun:

1. Stor brist på samverkan mellan Länsstyrelsen och Melleruds kommun vid upprättande av förslaget. Kommunens kompetens och lokalkännedom tas inte tillvara och Melleruds kommun efterlyser en dialog med Länsstyrelsen.
2. Förslaget är generellt i sitt upplägg och uppvisar brister i anpassning till den faktiska geografiska utbredningen av höga natur- och kulturvärden enligt värdebeskrivningarna. Höga värden på ena sidan om en sjö motiverar inte utvidgat strandskydd kring hela sjön.
3. Förslaget måste betydligt bättre anpassas och reduceras vid befintliga bebyggelsegrupper och avskiljande vägar.