Vilseledande om Torstenssonshusen

Foto: Dalslands Miljökontor

 I lördags hade TTELA en artikel om rivningsmassorna efter Torstenssonshusen. Där uttalar sig Dalslands miljökontors chef Dan Gunnardo och lämnade bl a följande information till journalisten:
"I kommunens rivningslov fanns en rivningsplan som sa att avfall som bedömdes som ofarligt samt var användbart bärmaterial, skulle användas till bygget av en skogsbilväg."
Eftersom Mellerud1 gått igenom ärendet och då inte fann något belägg för att så skulle vara fallet, ställde vi frågan till både miljökontoret och byggnadsfövaltningen.
Det visar sig också att det är ett direkt felaktigt påstående, som vilseleder både skrivande journalist och tidningens läsare.
Vi fick nämligen följande svar från Björn Hermansson på miljökontoret:

Hej Christer Andersson
Kommunen har bett mig svara på ditt mail.
Vi har också läst artikeln i lördagens TTELA.
Det hänger ihop så att det inte står något i den ursprungliga rivningsplanen om vart dessa "ofarliga" massor ska ta vägen eller att de ska användas till någon skogsbilväg.
Däremot kontaktade markägaren i Liane mig efter planen gjorts och undrade om han kunde ta emot rivningsmassor från  Torstenssonhusen och jag sa att det går bra om det är rena massor (alltså ordentligt utsorterade) de skulle använda. Det var ju där det sedan gick snett.
Senare gjorde de en formell anmälan om användningen av "inerta" rivningsmassor och fick efter en del kompletteringar ett beslut och godkännande av vår handläggare Sofia. Jag vill minnas att det tog lite tid då fastighetsägaren inte genast fick all information från entreprenören. Filip har också fört in detta i sina handlingar och det är med i kontrollplanen för rivningen. Det är också entreprenören som tagit på sig det "moraliska" ansvaret för att det blev fel.
Men du har som sagt rätt i att det stod inte något om det i den ursprungliga rivningsplanen.
Vill du ha rivningsplanen så hör av dig till Filip Björndahl på byggkontoret. Det är hans ärende.
MVH
Björn Hermansson
Dalslands miljökontor

 

Svaret följer i övrigt i stort vad vi skrev i vår artikel om rivningen, som du kan läsa här:

"Torstenssonshusen ligger begravda på Liane"

Kristdemokraterna och Kommunpartiet emot Ängenäsbygget

Här på Ängenäsområdet ska byggnationen uppföras. I bakgrunden scoutstugan

Byggnadsnämnden antog beslutet att delegera till bygglovshandläggaren att bevilja bygglov för det kontroversiella bygget i Kvarteret Pluto på Ängenäs. Kommunpartiet genom Jörgen Eriksson reserverade sig mot beslutet och lämnade en skriftlig reservation. Kristdemokraterna har bara en ersättare i nämnden och kunde inte delta i beslutet. Dess representant som ersättare, Jan Berglöv, har dock lämnat en protokollsanteckning, där han framför en avvikande mening. Både reservation och protokollsanteckning finns längre ner på sidan.
De som röstade för att nämnden skulle lämna ifrån sig beslutsrätten och därmed anser att förslaget följer detaljplanen var:

Karin Hilmér (c) ordförande
Anette Levin (lib) vice ordförande
Kent Bohlin (s)
Lars-Olof Andersson (c)
Ronny Westerlund (m)
Johnny Stücken (s)

Innan spaden kan sättas i marken måste Lantmäteriet godkänna sammanslagningen av de tre tomterna till en. Förmodligen kommer man då också att göra en bedömning utifrån detaljplanen. Blir det grönt ljus, kan bara ett överklagande hindra byggstarten.

Tidigare artiklar i ämnet:
Mygel i Mellerud?
Mygel i Mellerud? Del 2 

Byggnadsnämndens protokoll

Annan villabebyggelse i området

Reservation

Undertecknad reserverar sig mot byggnadsnämndens beslut att delegera bygglovsbeslut avseende nybyggnation i kvarteret Pluto till bygglovshandläggaren, ärende 1 2016-02-24.

I grunden är jag positiv till att det byggs nya bostäder i Mellerud. Jag är även positiv till denna byggnation avseende bostadshuset, och om den varit placerad exempelvis på Täppan området anser jag även själva garagebyggnaden varit möjlig att uppföra i sin helhet och ändå bli ett funktionell och estetisk tilltalande byggnadsverk, men en byggnadsnämnds främsta uppgift är att befrämja ett byggande som på ett bra sätt passar in i samhällsbilden och följer gällande detaljplaner och andra bestämmelser.

1: Enligt plankartan , samt i planbeskrivningen för området, så har planförfattaren beskrivit att cirka 16 större tomter skulle kunna tillskapas för enbostadshus med tillhörande garage, med en byggrätt på 25% av tomtarean. En sådan byggrätt är i nivå med planlagda industriområden och är således mycket väl tilltagen.

Det faktum att det i detta område har det avstyckats just 16 större tomter på mellan 938 till 1411 kvm redan under planens genomförandetid 1992 (genomförandetid 1990-1995). Detta beskriver väl planförfattarens och de kommunala beslutsfattarnas syfte med planen och byggnationernas storlek i planområdet.

De nu aktuella tomterna är på 1329, 1318 och 1264 kvm. Bara den största tomten har en byggrätt på 332 kvm. Att då sammanlägga dessa tre tomter till en enda stor och på det sättet få en byggrätt på 977,75 kvm, saknar stöd i detaljplanen och medför helt onormala proportioner på byggnationer för området.

2: Enbostadshus med tillhörande garage i ett bostadsområde brukar i allmänhet bestå av en huvudbyggnad och en klart underordnad komplementbyggnad med plats för förråd och garage för maximalt två bilar. Då huvudbyggnaden i det här fallet innehåller ett mycket väl tilltaget tvåbilsgarage samt förråd uppfylls planens syfte därmed.

3: Den fristående byggnaden, innefattar enligt bygglovsansökan två garage och förrådsdel och är cirka 18 x 10 meter stor (184 kvm) med tre lika, 3,5 meter, höga portar riktade in mot bostadsområdet, samt har en byggnadshöjd, som är en meter högre än huvudbyggnaden. Att betrakta en dylik byggnad som en komplementbyggnad i ett bostadsområde strider mot detaljplanen och har ej heller stöd i plan- och bygglagen enl 2 kap 6§ punkt 1, som säger

Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,”

samt enl 12 kap 2§ punkt 1.

Utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt denna lag, ska nämnden

1. verka för en god byggnadskultur och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö.

Byggnaden är snarast att betrakta som ett enskilt byggnadsverk och kräver därför särskilt bygglov.

4: Genom att ärendet inte följer gällande detaljplan, kan det inte delegeras till bygglovshandläggaren, utan beslut måste tas av nämnden sedan berörda grannar givits möjlighet att yttra sig.

Jörgen Eriksson

Kommunpartiet i Mellerud

 

Protokollsanteckning

Undertecknad vill få denna protokollsanteckning lagd till protokollet i ärende 1, 2016-02-24.

Jag vänder mig mot byggnadsnämndens beslut att delegera bygglovsbeslut avseende nybyggnation i kvarteret Pluto till bygglovshandläggaren i ovan nämnda ärende.

Vi kristdemokrater är positiva till att det byggs nya bostäder i Mellerud så som syftet är i byggplanen för området.. Jag är positiv till denna byggnation av bostadshus, men när byggnaden i form av garage har en så avvikande takhöjd och taklutning än vad huvudbyggnaden har, kan jag inte se att förslaget följer detaljplanen och därmed inte kan delegeras till tjänstemännen.

Ett minimikrav när man gör så stora avvikelser som denna gentemot planen är att höra alla grannar inom planområdet, detta avvisas också i och med delegeringen.

Hela detta förslag och även det ursprungliga kan naturligtvis få bygglov utan problem i Melleruds kommun, men då utanför detaljplanlagt område.

Alltsedan början har det i denna plan varit 16 avstyckade tomter som kommunen betalat fastighetsskatt/avgift för och då man nu ansöker om att slå ihop tre av dessa till en stor, så följer man inte planen och planförfattarens intention. Att sedan byggrätten skulle öka för att man gör detta kan inte ses som självklart.

Ansvarig högsta chef på bygglovsenheten i Mellerud får nu ta det fulla ansvaret för detta beslut. I dags dato är det kommunchefen som bär ansvaret då cheftjänsten på bygglovsenheten är vakant. Nämnden ledamöter, tjänstgörande eller inte kan inte ställas till svars.

Jan Berglöv ersättare (KD)

Byggnadsnämnden Mellerud

Vill att man startar Returen i Mellerud

I ett medborgarförslag vill Britt Johansson att man startar Returen i Mellerud. Hon menar det det skulle vara till hjälp för arbetslösa och långtidssjukskriva som behöver komma in i arbetslivet. Det skulle även ge de nyanlända en möjlighet att integreras i samhället.

Britt Johansson har sett hur Returen fungerar i andra kommuner och har upplevt det väldigt positiv och ser utvecklingsmöjligheter även i Mellerud.

- Det finns många olika inriktningar som t ex att ta emot möbler, tvätta bilar, gräsklippning och snöskottning, gå ärende åt behövande, snickerier med egna varor m m.

Vissa tjänster finns redan i kommunen, men kommunens nuvarande resurser räcker inte alltid till.

Hon föreslår att Frykens lokaler skulle kunna användas och komplettera och utveckla den verksamhet som redan finns där.

- Det skulle vara ett jättebra tillfälle för nyanlända, arbetslösa och personer med funktionshinder att träffas och göra ett arbete tillsammans. Deras arbetsinsats skulle säkert göra att de kände sig betydelsefulla och behövda i vårt samhälle.

Det är kommunstyrelsen som efter utredning beslutar i frågan.

Returen finns idag i bl a Bengtsfors och Trollhättan.

Diskussion om flyktingpengar

En ny bollhall i Rådahallen är en av investeringarna

Det blev votering i kommunfullmäktige om hur pengarna från regeringen för att bidra till kommunens flyktinghantering, 30,7 miljoner, skulle användas.

Vi har tidigare skrivit om bidraget: http://mellerudett.blogspot.se/2016/02/ny-bollhall-byggs-tack-vare.html

Voteringen blev en klar seger för kommunstyrelsens förslag till beslut, 27 mot 4 för en återremiss. Det var Kristdemokraterna, Liberalerna och Kommunpartiet som röstade för återremiss och reserverade sig.

Det var egentligen bara Anette Lewin, liberalerna och Ulf Rexefjord, Sverigedemokraterna som hade åsikter om hur bidraget skulle användas. Lewin efterlyste mera pengar till mjuka värden, som t ex satsning på arbetslösa, vilket hon själv motionerat om. Hon ställde sig också frågan om det inte var lagstridigt att reservera 8,57 miljoner för framtida kostnader.

Sverigedemokraterna ville stryka den föreslagna bollhallen och istället använda pengarna till en budgetförstärkning.

Daniel Jensen (kd) var positiva till de föreslagna åtgärderna, men önskade en bättre motivering, så att man kunde vara trygga i att pengarna användes till det regeringen hade tänkt. Han läste därför upp hur regeringen uttryckt det:

”Anslaget Tillfälligt stöd till kommuner och landsting är ett nytt anslag som får användas för bidrag till kommuners och landstings hantering av flyktingsituationen för att minska trycket på den kommunala ekonomin. Medlen avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016.”

Detta hade han tidigare efterlyst i kommunstyrelsen och blivit lovad inför fullmäktiges sammanträde.

Kommunalrådet Tommy Johansson (s) för sin del kände inga tveksamheter, utan hade tagit fasta på ”minska trycket på den kommunala ekonomin”. Han hänvisade också till ett sms han hade fått från finansdepartementet, enligt vilket ”kommunen kunde använda pengarna hur dom vill”. Han noterade också att de skulle användas under 2016. Därefter följde en genomgång av de olika förslagen och varför man valt just dessa.

Daniel Jensen undrade varför man inte kunde ha fått dessa motiveringar nedskrivna som utlovats.

Övriga talare verkade mest glada över att det regnat manna från himlen, så man kunde genomföra önskade investeringar.

Hur man ska hinna använda pengarna under 2016 verkade ingen fundera över? Där hade kanske Tony Johansson (mp) en poäng i att han hellre såg generella bidrag, än riktade.

Finns inget faställt avstånd när det gäller vindkraftverk

 Vi fick följande fråga från en följare:

"Bara en liten fundering det här med 500 meter från hus som gällde 2008 och fortfarande i Sverige gäller det inte i Melleruds Kommun. Varför godkänna det som inte Sverige godkänner i Mellerud och slå av det Sverige godkänner i Mellerud ???"

 Länk: Eulosvind

Björn Hermansson på Dalslands Miljökontor har besvarat frågan:

Vid Vindbruksplanens framtagande (som jag deltog i) använde vi ett standardavstånd om 750 m till bostäder (1000 m till tätorter) då vi planerade för vindkraftsparker där verken var max 150 totalhöjd.
Vid konkret prövning av ärenden som gäller vindkraft har inte funnits och finns inte någon regel om ett bestämt avstånd till bostäder. Det är i allmänhet ljudstörningen som sätter gränsen för hur nära man kan lägga ett vindkraftverk och den gränsen varierar ju både med verkstyp och med terräng. Normalt används 40 dB(A) som begränsningsvärde.
Det finns andra störningsfaktorer som skuggning, och rent visuellt intryck, som skulle kunna sätta gränser, men de ligger oftast innanför ljudgränsen.
När det gäller enstaka verk kan man hamna på avstånd som 400-500 m utan att bullernivån överskrider normen. När det  är parker så gör ju summeringen av ljudet att gränsen hamnar på större avstånd. Men som sagt, det är gränsen för störning som är styrande inte något fastställt avstånd, och detta gäller i hela landet.

Mygel i Mellerud? Del 2

På onsdag tar byggnadsnämnden ny sats när det gäller det kontroversiella bygget på Ängenäs. Nämnden föreslås att inte ta beslut, utan att överlåta beslutet till bygglovshandläggaren. Med tanke på ärendets art kommer denne inte att fatta något beslut utan att ha det förankrat hos förvaltningschefen. Tillförordnad förvaltningschef är kommunchefen Ingmar Johansson.

Efter att det ursprungliga förslaget blivit omarbetat, kommer det nu tillbaka till nämnden. Det ursprungliga förslaget kan ni läsa om här:

Mygel i Mellerud?

Förvaltningen kom till slut till den självklara slutsatsen att en kompletteringsbyggnad inte kan vara större än själva huvudbyggnaden. I den nya ansökan har det som kallas garage/förråd minskats från 402 kvm till 184 kvm. Samtidigt har huvudbyggnaden fått ytterligare ett garage och har därmed ökat från 340 kvm till 377 kvm.. vilket ger en total minskning på 178 kvm i förhållande till det tidigare förslaget. Huvudbyggnaden får därmed 2 garage och kompletteringsbyggnaden 3 garage. Det sistnämnda har en 1 m högre byggnadshöjd än bostadshusets byggnadshöjd.

Genom att bostadshus och garage byggs i samma material anses det harmonisera med resterande bostadskvarteret och uppfyller kraven i 2 kap 6§ i plan- och bygglagen:

”6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,”

Hur det förhåller sig med den saken kan det säkert finnas delade meningar om.

 Detaljplanen

Genom att man föreslår en delegering av beslut, anser förvaltningen att den föreslagna byggnationen följer detaljplanen från 1990.

Enligt gällande detaljplan ska området bebyggas med enbostadshus med tillhörande garage. Tomterna är på drygt 1000 kvm och byggrätten är 25% av tomtytan. Genom att slå ihop tre tomter till en, anser man också att man kan slå ihop byggrätterna och därmed få en sammanlagd byggrätt på 997 kvm. Av denna utnyttjas nu 561 kvm.

Genom att anse att ansökan följer detaljplanen är inte kommunen tvingad att höra berörda grannar.

Något stöd för denna tolkning går dock inte att finna i planen. Enligt denna ska området indelas i 16 större tomter och bebyggas med bostadshus med tillhörande garage. 1992 avstyckades exakt 16 tomter.

Förvaltningen tolkning verkar vara att allt som inte står i planen är tillåtet, inte tvärtom. Var och en kan ställa sig frågan vad syftet var med planen från planförfattaren och beslutande politiker när den en gång antogs?

Att även förvaltningen anser att det är stora byggnader framgår av att ett av argumenten är att de blir ett ”bullerplank” mot Ängenäsgatan.

Innan beslut kan fattas måste det bli klart med sammanslagningen av tomterna hos Lantmäteriet.

Om någon vill överklaga ett eventuellt beslut om byggnation ska detta ske inom 4 veckor efter publiceringsdatum.

Kommentar:

Första frågan är vad som hänt om inte det tidigare förslaget uppmärksammats? Med det bristfälliga underlag som fanns var risken stor att det bara smugits i genom. Grannarna hade inget märkt innan byggnationen var i full gång.

Det nya förslaget är en klar revideringen, som visar att man var helt ute och cyklade tidigare. Avsiktlig eller oavsiktligt är upp till var och en att bedöma.

Även om det nya förslaget ligger närmare detaljplanen än det förra, är det ändå en så stor avvikelse att berörda grannar borde höras. Nu nöjer man sig med att ”rågrannar” (kommunen) att delges detta och övriga med en annons i Post och Inrikes Tidningar.

Frågan verkar ha blivit en principfråga för någon/några. Nu är det inte lika viktigt längre att det blir ett garage/förråd på 402 kvm. Det viktigaste är att byggnationen blir på Ängenäs, trots att Mellerud med omnejd bjuder på goda möjligheter till en alternativ placering av även det ursprungliga förslaget.

När man nu tolkar detaljplanen som man gör, lämnas fältet öppet för liknande tolkningar på Ängenäs och andra områden. Allt som inte finns i planen är tillåtet. Samtidigt jagar man folk på landet som placerat sin friggebod lite fel. Det är farligt när folk tror sig märka inkonsekvens och att att man behandlar folk olika.

Christer Andersson

Torstenssonshusen ligger begravda på Lianefjället

 

Torstenssonshusens sista vila

För drygt ett år sedan revs fem av de s k ”Torstenssonshusen” och två mindre bostadshus på Landsvägsgatan. Av drygt 5000 ton rivningsmasso kördes 4500 ton till Lianefjället där de skulle utgöra utfyllnad till en skogsbilväg.

Kommunen köpte ”Torstenssonshusen” i september 2013 av Fastighetsfabriken i Uddevalla för 9 miljoner kronor. Fem av husen var i så dåligt skick att kommunen beslutade om rivning. Rivningen kostade 4 miljoner kronor.

Inför rivningen skrevs en kravlista vid antagandet av anbudet. Där stod bl a:

”Rivningsmaterialet skall sorteras för återvinning alternativt deponering enligt mottagarens bestämmelser.

Farligt avfall skall efter utsortering sändas för destruktion eller annat godkänt omhändertagande. Entreprenören skall dokumentera mängd och typ av avfall, samt mottagare”

Arbetet skall dessutom utföras enligt alla gällande lagar och bestämmelser”

Enligt tillgängliga protokoll skulle allt material ha skickats till Stena Recycling i Uddevalla. I verkligheten handlade det bara om 125 ton, plus 68 ton asbest som skickades till Heljestorp av en underleverantör, som svarade för den delen av rivningen. Ytterligare material skall ha använts för att fylla källarna på husen, vilket var godkänt.

Lysrör, armatur, dörrar och plast lämnades för återbruk. Återstoden, 4500 ton, hamnade på Lianefjället.

Så här såg det ut vid första inspektionen

Anonym anmälan

En anonym anmälan kom till miljökontoret den 10 mars förra året. Samma dag kontaktade en miljöinspektör markägaren, som berättade att han pratat med kommunens byggkontor och en annan miljöinspektör, och att han hade tillstånd att ta emot massorna för att bygga en skogsbilväg. Dock hade ett last blivit feltippat och ska tas bort.

Nästa dag besökte inspektören platsen:

”Stora högar med tippat blandat avfall på platsen, men även längs skogsbilvägens kanter fanns annat än rena betongrester”

Inspektören skickade därefter ett brev till kommunen för att höra dess syn.

Kommunen hänvisade till avtalet med entreprenören och den rivningsplan som miljökontoret varit med att godkänna.

Den anonyme anmälaren skickade också in en anmälan till Länsstyrelsen, som konststaterade att det är Dalslands miljönämnd som ska handlägga ärendet:

”Nyttiggörande av avfall för anläggningsändamål hanteras vanligen ett anmälningsärende. Detta innebär att anmälan ska sändas in i god tid innan åtgärderna planeras att vidtas. Kommunen har därefter att ta ställning till om anmälan kan accepteras och i så fall vid behov föreläggas med försiktighetsmått. Om någon anmälan inte skickats in så har kommunen i efterhand ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas”.

Kommunen i detta fallet är Dalslands miljökontor, eftersom det är gemensamt för fyra dalslandskommuner.

Någon anmälan hade inte skickats in om deponeringen. Istället har en miljöinspektör muntligen godkänt att massorna får tippas på fjället.

I ett svar till länsstyrelsen skriver inspektören att vissa högar med avfall hamnat på fjället av misstag och är nu borttransporterade.

”De andra rivningsmassorna som jag accepterat att de skulle få användas visade sig vara dåligt sorterade av entreprenören, vilket Melleruds kommun är irriterade över eftersom de betalat entreprenören för att göra ett ordentligt jobb”.

Han tror inte det ska vara några större problem att använda massorna till fyllnad av skogsbilväg. När han skrev brevet hade han personligen inte varit på platsen. Det gör han några dagar senare.

I en rapport från besöket noterar inspektören:

”Det fanns träbitar, armeringsjärn, sladdar, isoleringsmaterial etc” Enligt markägaren pågick saneringsarbete.

Efter besöket ålades markägaren att komma in med en försenad ansökan. Denna kom till miljökontoret den 14 april.

Anmälan och länsstyrelsens inblandning medförde en rad aktiviteter från miljökontorets sida. Bl a begärde man in en redogörelse från entreprenören vart rivningsmassorna tagit vägen.

I ett brev konstaterar en miljöinspektör att det vid ett besök som gjordes 20 april kom ytterligare transporter med rivningsavfall till platsen.

Trots vad inspektörerna sett med egna ögon hävdade entreprenören fortfarande att det handlade om sten och betong, annat material kan vara några enstaka träbitar, som transporterats till fjället.

Ärendet hade varit föremål för en anonym anmälan, länsstyrelsen var inkopplat och det fanns en polisanmälan. Trots detta ansåg inte miljöchefen att ärendet behövde föras till miljönämnden. Det kom ändå upp på mötet den 29 april, sedan frågan väckts av en enskild ledamot.

Miljöchefen redogjorde för ärendet och berättade att en inspektör följer upp hanteringen. Beslut väntas inom kort och miljöchefen lovade redogöra för nämnden när beslut fattats.

Den 28 maj ansåg miljöchefen att man fått alla svar man ville ha, trots att det fortfarande fanns skräp kvar. Han beslutade därför på delegation att godta markägarens anmälan.

I motivet skriver man bl a följande:

”Det bedöms finnas ett tydligt och motiverat syfte med anläggningsändamålet. Syftet är ökad återanvändning och återvinning av rivningsmaterialet genom att anlägga en skogsbilväg. Materialet bedöms ersätta jungfruligt material, samt minska antalet transporter.”

Först på nämndens augustimöte återrapporterade miljöchefen efter att ha blivit påmind av samma ledamot.

Upphandlingen skedde genom kommunalförbundet Dalsland.

Nu återstår att se vad som kommer att hända med de resterande husen, som innehåller sammanlagt 48 lägenheter. Riva eller renovera?

Kommentar

Även om detta inte är något stort anläggningsarbete (ska vara mer än 10000 m3), så finns det en hel del att fundera kring.

1: Att deponera avfall på fjället följde inte den rivningsplan miljökontoret varit med att godkänna. Inte heller fanns det med i de protokoll entreprenören lämnat.

2: Eftersom inspektören på miljökontoret varit med och godkänt rivningsplanen, borde denne ha reagerat när det kom en muntlig begäran att använda dessa för att anlägga en skogsbilväg.

3: Istället för att lämna ett muntligt godkännande av något man inte sett, borde inspektören ha begärt en skriftlig ansökan innan rivningsmassorna fick köras till fjället. Massorna borde också ha kontrollerats innan de täcktes över. Bara entreprenören och markägaren vet vad som döljer sig i vägen.

4: Med tanke på att det skett en anmälan och att länsstyrelsen blev inkopplat borde miljöchefen på eget initiativ ha informerat nämnden redan på mötet i mars.

5: Miljöchefens delegationsbeslut är rena ”sockerlullet”. Det är naturligtvis inte fel att använda rivningsmassor som vägfyllnad, men att man skulle ha gjort nån miljövinst är blaha blaha. Om rivningsmassorna hamnat där de skulle, hos Stena Recycling, hade de naturligtvis sorterats och återanvänds. Även i detta fall istället för jungfruligt material. Hur han kan säga att det blev mindre transporter genom att köra rivningsavfall istället för ”jungfruligt material” beror naturligtvis varifrån detta skulle ha hämtats.

6: Miljökontoret brukar inte vara blygsamma när det gäller att döma ut viten. Man kan fråga sig varför det inte skedde i detta fall?

7: Genom att godkänna deponeringen vred han dessutom vapnet ur händerna på kommunen, som tvingades betala full ersättning, trots att ingånget avtal egentligen inte följts.

8: För entreprenören var det en god affär att köra upp massorna osorterat på fjället, istället för att sortera eller låta Stena Recycling sortera. Det var också en bra affär för markägaren, som fick fylle till sin skogsbilväg säkerligen gratis.

Undrar vad som hänt och hur det sett ut på ”Torstenssonshusens” begravningsplats om ingen anmält hanteringen?

 Christer Andersson

Vi tackar Bosse Sundin för nyhetsuppslaget, som han lämnat i ett inlägg på Mellerud1. Har du något du tycker vi ska ta upp, så hör av dig. Du kan naturligtvis få vara anonym.
Foton: Dalslands miljökontor

"Mellerud driver inget hotell för tiggare"

Vi fick följande fråga från en följare:
"En undran hur kan en kommun driva hotell för tiggare. Utan att dom behöver betala enligt kommun så är kostnaden ca 1400 kr i månaden ????. Dom får stanna 3 månader sedan kommer det nya med egen buss från Rumänien. Många Mellerudsbor är så trötta på tiggarna ."
Vi har fått svar från kommunchefen Ingmar Johansson:
"Melleruds kommun driver inget hotell för tiggare eller någon annan. Kommunen lånar ut före detta
"Hemvärnsgården” till Mellerudshjälpen som bl. a. består av Svenska kyrkan och några privatperson. Kommunens kostnader för ”Hemvårdsgården” är ca. 1400 kr per månad. Det innebär inte att kostnaden hade varit noll om vi inte hade lånat ut huset. Det finns vatten och avlopp och därför måste det alltid finns värme på oavsett om huset används eller står tomt."

Ny bollhall byggs tack vare flyktingpengar

Mellerud har fått 30,7 miljoner kronor från regeringen för att minska trycket på den kommunala ekonomin till följd av den rådande flyktingsituationen och stora antalet asylsökande. Av dessa pengar föreslår nu kommunstyrelsens arbetsutskott att drygt 20 miljoner ska användas till om- och nybyggnader. Det innefattar en ny bollhall, underhåll och uppfräschning av Stinsen och andra våningen på Stationshuset, samt funktionshindersanpassning av Idrottshuset.

Behov av en ny bollhall har påtalats länge av kommunens föreningar. Varje minut är i stort sett upptagen. Den nya bollhallen finns än så länge inte ens på ritbordet, men är tänkt att ha en bollplan med riktiga mått. Nuvarande hall byggdes några meter för smal för att t ex hålla full bredd för en handbollsplan. Hallen kommer att byggas parallellt med den gamla hallen, varför man bara behöver tre väggar.

Ingen av de ovanstående projekten finns med i kommunens investeringsbudget för 2016-2018. Det gör inte heller 700000 kr till belysning av gång- och cykelvägen runt golfbanan som ska finansieras med flyktingpengarna. 800000 kr ska användas för att ta fram detaljplaner

I villkoren för bidraget finns att pengar också ska satsas på föreningar som arbetar med integration. 500 000 är avsatt för detta.

Direkt knutet till flyktingmottagandet är också att 8,5 miljoner används till att förstärka det etableringsbidrag man redan får för kommunplacerade flyktingar. Det ordinarie bidraget kan därmed sparas för att kunna användas kommande år.

Genom att man nu lägger in projekt som inte finns med i investeringsbudgeten, även om 19 respektive 17,4 miljoner finns avsatta som en reserv för oförutsedda utgifter för 2017 respektive 2018, kan man säga att detta blir en liten försenad julklapp till kommuninvånarna.

TILLFÄLLIGT STÖD

Regeringen skriver under rubriken ”Frågor och svar” på sin hemsida följande när det gäller hur bidraget får användas:

”Anslaget Tillfälligt stöd till kommuner och landsting är ett nytt anslag som får användas för bidrag till kommuners och landstings hantering av flyktingsituationen för att minska trycket på den kommunala ekonomin. Medlen avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016.”

Det är svårt att få in alla föreslagna åtgärder inom dessa ramar. Förhoppningsvis finns det kompletterande riktlinjer från regeringen, så att det inte blir några problem.

http://www.regeringen.se/artiklar/2015/11/fragor-och-svar-om-extra-andringsbudget/

http://www.regeringen.se/contentassets/cbd9f48b9fcf4031ad0c8fb10c638cc4/extra-andringsbudget-for-2015-prop.-20151647

Spelet mellan politiker och tjänstemän

Jag har stor respekt för alla som ställer upp som förtroendevalda politiker på olika nivåer. Ofta en otacksam och obetald uppgift, där belöningen oftast är kritik över fattade beslut. Samtidigt är det en oerhört viktig uppgift, den kanske enskilt viktigaste för en levande demokrati. Som förtroendevald företräder man sina väljare och ska efter bästa förmåga förvalta sitt mandat. Samtidigt har man att förvalta den gemensamma egendomen på bästa sätt, vilket det är landet, regionen eller kommunen. Det medför alltså ett direkt ansvar för de beslut som fattas.

På kommunal nivå är en politiker i princip en lekman. Vem som helst ska kunna bli vald, oavsett kunskap och bakgrund. På så sätt hoppas man att det ska skapas en mångfald. Eftersom politikerna är lekmän och inte besitter den specifika kunskap som behövs i olika frågor, ska man ha stöd och hjälp av olika tjänstemän, som ska vara proffs inom sina ämnesområden.

När det ska beslutas i ett ärende, går det först till tjänstemännen för beredning. Det sker en utredning och det kommer att förslag till beslut. Politikerna fattar beslut och sedan ska detta genomföras av tjänstemännen. Så här vill tjänstemännen ha det. Politikerna ska inte klampa in över tjänstemannens tröskel. I den bästa av världar är detta inget problem, men ingen lever i denna värld.

Politiker måste ha kunskap

Vi har här i kommunen precis blivit smärtsamt medvetna om att politiker måste ha kunskap inom det områden man har att besluta. Inför byggnadsnämndens senaste möte fanns ett förslag (som jag utförligt beskrivit i en tidigare artikel) till beslut från handläggande tjänsteman, som klart stred mot gällande bestämmelser. Om inte några ansvarskännande politiker reagerat och skaffat sig kunskap i ärendet hade förslaget antagligen blivit ett beslut.

En liten kommun som Mellerud har få politiker som uppbär arvode för sitt jobb. Kommunalrådet är den ende som är politiker på heltid. Sedan har framför allt nämndernas ordförande arvode för att kunna ägna extra tid åt sina uppdrag. Majoriteten har mer betald tid än oppositionen.

Genom detta är det naturligt att det kan uppstå en ”ler och långhalms” relation mellan de politiker och tjänstemän som jobbar nära varandra. Några politiker har mer tid än andra att sätta sig in i frågor och därmed driva dem. Det kan alltid finnas en frestelse att ”kukkilura” lite.

De olika förvaltningarna består av människor av kött och blod. Där finns det naturligtvis viljor om hur de vill att förvaltningen ska skötas. Det är kanske inte alltid det stämmer överens med den politiska viljan.

När uppdrag hamnar på deras bord, kan det finnas en risk att utredningen styrs i en viss riktning som passar någon agenda, medvetet eller omedvetet, eller ”som man ropar i skogen får man svar”!

En fördel med en liten kommun som Mellerud är att det oftast finns en stor lokalkännedom och personkännedom. Detta är på gott och ont, men med kloka beslut som följer gällande bestämmelser, har man alltid ryggen fri. Gör man det i alla ärenden blir också risken för att bli beskylld för vänskapskorruption mindre. I detta sammanhang kan det vara positivt att många tjänstemän inte bor i kommunen och kan se frågor med lite andra ögon.

Ytterligare en aspekt i denna fråga är att i en liten kommun, måste varje tjänsteman kunna och arbete med fler olika frågor än i en stor kommun. En stor kommun kan hålla sig med experter. Det innebär naturligtvis att spetskompetens inte finns i alla frågor.

Eftersom det yttersta ansvaret alltid faller på de förtroendevalda som fattar besluten, måste dessa ha kunskap och ha ett sunt ifrågasättande. Man har inte valts för att vara ”röstboskap”. Sedan förstår jag också att man inte kan kunna allt, men till att börja med ordentligt sätta sig in i frågor rörande den nämnd man är med i. De partier som inte har folk i alla nämnder kan ha någon som följer nämndens arbete, som ”spökledamot”.

Christer Andersson

Mygel i Mellerud?

I onsdags (27 januari) skulle Byggnadsnämnden behandla ett ärende om att bevilja bygglov för för ett enbostadshus med tillhörande garage/förråd. Av någon anledning ströks ärendet från dagordningen utan närmare förklaring.

En anledning kan vara att ett ärende som man försökt smyga igenom, plötsligt blivit uppmärksammat och nämndens politiker insett att det inte var klockrent att bevilja bygglov.

Förvaltningens förslag var nämligen att bevilja bygglov med motiveringen att ansökan följde gällande detaljplan.

Hela handläggningen av ärendet är märkligt. En privatperson har köpt 3 tomter i kvarteret Pluto på Ängenäsområdet, strax öster om scoutstugan. Här har han ansökt om att få bygga ett enbostadshus med garage och förråd på sammanlagt 340 kvm, samt vad man kallar garage/förråd på 402 kvm. Kompletteringsbyggnaden är alltså större än huvudbyggnaden.

Enligt gällande detaljplan ska området bebyggas med enbostadshus med tillhörande garage. Tomterna är på drygt 1000 kvm och byggrätten är 25% av tomtytan. Genom att slå ihop tre tomter till en ansågs i förslaget till beslut att man kunde slå ihop byggrätterna och därmed få en sammanlagd byggrätt på 997 kvm.

Genom att anse att ansökan följde detaljplanen var inte kommunen tvingad att höra berörda grannar.

Hur har det gått till?

Kompletta ansökningshandlingarna lämnades in 19 januari och föredragningslistan är daterad 21 januari. Det finns dock redan ett pågående ärende hos Lantmäteriet om en sammanslagning av tomterna. Köpekontraktet på tomterna är daterat 2015-12-22 , men köparen hade innan dess påbörjat markarbete.

Det är därför uppenbart att det under en längre tid funnits ett pågående arbete på byggnadskontoret och en omfattande dialog med köparen. Denne skulle inte utan ett muntligt positivt förhandsbesked från någon tjänsteman lagt ner allt arbete och alla kostnader för att ta fram underlag för ansökan. Frågan är vem som har befogenhet att lämna ett sådant besked?

Underligheterna slutar inte där. I går kom en grävmaskin till tomterna. Under byggnadsnämnden sammanträde syntes köparen tillsammans med stadsarkitekten och handläggande tjänsteman på byggnadskontoret. Idag (28 januari) har grävmaskinen börjat med stubb brytning på tomterna

Med tanke på den korta tid nämnden har haft på sig att sätta sig in i ärendet, en knapp vecka och att viktiga handlingar inte bifogats, går det inte annat än att misstänka att någon ville kuppa igenom ett beslut.

Det är ingen tvekan om att ärendet är kontroversiellt och kommer att skapa diskussion bland kommuninvånarna. Därför är det särskilt viktigt med så stor transparens som möjligt och att ansvariga politiker ges tillfälle att ordentligt sätta sig in i ärendet, samt att kunna förankra beslut i de olika partigrupperna

Ett första naturligt steg hade naturligtvis varit att ansöka om ett förhandsbesked hos nämnden.

Frågan är vilka nya löften köparen fick under sitt besök på byggnadskontoret, eftersom han fortsätter med markarbetet?

Därför ska bygglov nekas

Det som står i detaljplanen är tillåtet, det som inte står är inte tillåtet. Ingenstans i planen står det att det är tillåtet att slå ihop tomter och därmed skaffa sig en större byggrätt. Ingenstans i planen står det att kompletteringsbyggnaden får vara större än huvudbyggnaden. Även med ett bostadshus på 340 kvm får man inte utan bygglov bygga mera kompletteringsbyggnader än på sammanlagt 25 kvm.

I förslag till beslut hänvisar ärendets handläggare till Plan och bygglagen 9 kap 30 §. Enligt denna kan bygglov beviljas om ansökan följer detaljplanen.

Enligt ovanstående avviker ärendet i de flesta avseenden från planen.

Nu finns det ytterligare en möjlighet, men då får man gå till 31 §.

31 b § Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och

1. avvikelsen är liten, eller
2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900).

31 c § Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden

1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900).

Nämnden har alltså möjlighet att bevilja bygglov om avvikelsen är liten och följer syftet med planen.

Den föreliggande ansökan innebär en omfattande avvikelse från planen, både vad gäller utformningen och dess syfte. En maskinhall/lagerlokal på 402 kvm kan inte anses vara en kompletteringsbyggnad, när det dessutom finns garage/förråd i huvudbyggnaden. Ur Plan och bygglagens perspektiv handlar det istället om ett byggnadsverk.

Avvikelserna från detaljplanen är så stora att bygglov inte kan beviljas utan att en ny detaljplan upprättas.

Om nämnden, trots dessa stora avvikelser från detaljplanen, anser att bygglov ska beviljas måste först berörda grannar underrättas.

25 § /Träder i kraft I:2016-01-01/ Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som 
1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser,

11 § I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,

En detaljplan har inte tagits fram för skoj skull. Den ska utgöra både karta och kompass för byggnation i ett område. För att nämnden ska behålla sin integritet och respekt får inte planerna bli ett lotteri, där en 2 meter fel placerad friggebod stoppas medan en maskinhall/lagerlokal på 402 kvm släpps igenom. Om man inte tycker att kartan stämmer med verkligheten, måste kartan ritas om, det vill säga en ny detaljplan tas fram

Det är att beklaga om en privatperson nu kommer att drabbas av en bristfällig hantering av kommunen. Detta får dock inte användas som utpressning mot nämndens ledamöter att släppa igenom ärendet. Inte heller får det släppas igenom för att skydda någon tjänsteman eller politiker som överskridit sina befogenheter. Det är nämndens uppgift att ta ställning till om byggnationen är positiv för kommunens utveckling heller inte. Den primära uppgiften är att se till Plan- och bygglagen efterlevs

Tack och lov sin det gott om mark att bygga på i och runt tätorten, varför byggnaderna kan uppföras på en plats där det inte strider mot gällande planbestämmelser.

Christer Andersson

Välkommen till vår blogg

Tvärtemot bilden, så lyssnar vi, ser och är inte tysta. Vi ska försöka vara en objektiv och kritisk röst på Internet när det gäller nyheter från Mellerud med omnejd.

Vi finns sedan en tid tillbaka på Facebook och där kommer våra nyheter att publiceras även i fortsättning. Korta nyheter kommer enbart att finnas där, medan längre artiklar och analyser kommer att även finnas på bloggen.

Här hoppas vi också kunna publicera debattinlägg och insändare

Ni når oss på:
E-post
Facebook: 
Twitter: @Mellerud1